Multilingual Scriptures

Multilingual Scriptures Home » Swedish 1917 Bible » Proverbs

Swedish 1917 Bible
Chapter #	Verse #	Verse Detail
1	1	Detta �r Salomos ordspr�k, Davids sons, Israels konungs.
1	2	Av dem kan man l�ra vishet och tukt,
1	3	s� ock att f�rst� f�rst�ndigt tal. Av dem kan man undf� tuktan till insikt och l�ra r�ttf�rdighet, r�tt och redlighet.
1	4	De kunna giva �t de f�kunniga klokhet, �t den unge kunskap och eftert�nksamhet.
1	5	Genom att h�ra p� dem f�r�kar den vise sin l�rdom och f�rv�rvar den f�rst�ndige r�dklokhet.
1	6	Av dem l�r man f�rst� ordspr�k och djupsinnigt tal, de vises ord och deras g�tor.
1	7	HERRENS fruktan �r begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan f�raktas av of�rnuftiga.
1	8	H�r, min son, din faders tuktan, och f�rkasta icke din moders undervisning.
1	9	Ty s�dant �r en sk�n krans f�r ditt huvud och en kedja till prydnad f�r din hals.
1	10	Min son, om syndare locka dig, s� f�lj icke.
1	11	Om de s�ga: �Kom med oss; vi vilja l�gga oss p� lur efter blod, s�tta f�rs�t f�r de oskyldiga, utan sak;
1	12	s�som d�dsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, s�som fore de ned i graven;
1	13	allt vad dyrbart �r skola vi vinna, vi skola fylla v�ra hus med byte;
1	14	dela du med oss v�r lott, alla skola vi hava samma pung� --
1	15	d�, min son, m� du ej vandra samma v�g som de. Nej, h�ll din fot ifr�n deras stig,
1	16	ty deras f�tter hasta till vad ont �r, och �ro snara, n�r det g�ller att utgjuta blod.
1	17	Ty v�l �r det f�f�ngt, d� man vill f�nga f�glar, att breda ut n�tet i hela flockens �syn.
1	18	Men dessa ligga p� lur efter sitt eget blod, de s�tta f�rs�t f�r sina egna liv.
1	19	S� g�r det envar som s�ker or�tt vinning: sin egen herre ber�var den livet.
1	20	Visheten h�jer sitt rop p� gatan, p� torgen l�ter hon h�ra sin r�st.
1	21	I bullrande gath�rn predikar hon; d�r portarna i staden �ppna sig, d�r talar hon sina ord:
1	22	Huru l�nge, I f�kunnige, skolen I �lska f�kunnighet? Huru l�nge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och d�rarna hata kunskap?
1	23	V�nden om och akten p� min tillr�ttavisning; se, d� skall jag l�ta min ande fl�da f�r eder jag skall l�ta eder f�rnimma mina ord.
1	24	Eftersom I icke villen h�ra, n�r jag ropade, eftersom ingen aktade p�, n�r jag r�ckte ut min hand,
1	25	eftersom I l�ten allt mitt r�d fara och icke villen veta av min tillr�ttavisning
1	26	d�rf�r skall ock jag le vid eder of�rd och bespotta, n�r det kommer, som I frukten,
1	27	ja, n�r det I frukten kommer s�som ett ov�der, n�r of�rden nalkas eder s�som en storm och �ver eder kommer n�d och �ngest.
1	28	D� skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall s�ka mig, men icke finna mig.
1	29	D�rf�r att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
1	30	ej heller ville f�lja mitt r�d, utan f�raktade all min tillr�ttavisning,
1	31	d�rf�r skola de f� �ta sina g�rningars frukt och varda m�ttade av sina egna anslag.
1	32	Ty av sin avf�llighet skola de f�kunniga dr�pas. och genom sin s�kerhet skola d�rarna f�rg�s.
1	33	Men den som h�r mig, han skall bo i trygghet och vara s�ker mot olyckans skr�ck.
2	1	Min son, om du tager emot mina ord och g�mmer mina bud inom dig,
2	2	s� att du l�ter ditt �ra akta p� visheten och b�jer ditt hj�rta till klokheten,
2	3	ja, om du ropar efter f�rst�ndet och h�jer din r�st till att kalla p� klokheten,
2	4	Om du s�ker efter henne s�som efter silver och letar efter henne s�som efter en skatt,
2	5	d� skall du f�rst� HERRENS fruktan, och Guds kunskap skall du d� finna.
2	6	Ty HERREN �r den som giver vishet; fr�n hans mun kommer kunskap och f�rst�nd.
2	7	�t de redliga f�rvarar han s�llhet, han �r en sk�ld f�r dem som vandra i ostrafflighet,
2	8	ty han beskyddar det r�ttas stigar, och sina frommas v�g bevarar han.
2	9	D� skall du f�rst� r�ttf�rdighet och r�tt och redlighet, ja, det godas alla v�gar.
2	10	Ty visheten skall draga in i ditt hj�rta och kunskapen k�nnas ljuvlig f�r din sj�l,
2	11	eftert�nksamheten skall vaka �ver dig, klokheten skall beskydda dig.
2	12	S� skall hon r�dda dig fr�n de ondas v�g, fr�n m�n som tala vad vr�ngt �r,
2	13	fr�n dem som hava �vergivit det r�ttas stigar. f�r att f�rdas p� m�rkrets v�gar,
2	14	fr�n dem som gl�djas att g�ra om och fr�jda sig �t ondskans vr�nga v�sen,
2	15	fr�n dem som g� p� krokiga stiga och vandra p� f�rv�nda v�gar.
2	16	S� skall hon r�dda dig ifr�n fr�mmande kvinnor, fr�n din n�stas hustru, som talar hala ord,
2	17	fr�n henne som har �vergivit sin ungdoms v�n och f�rg�tit sin Guds f�rbund.
2	18	Ty en s�dan sjunker med sitt hus ned i d�den, och till skuggornas boning leda hennes stigar.
2	19	Ingen som har g�tt in till henne v�nder �ter Och hittar tillbaka till livets v�gar.
2	20	Ja, s� skall du vandra p� de godas v�g och h�lla dig p� de r�ttf�rdigas stigar.
2	21	Ty de redliga skola f�rbliva boende i landet och de ostraffliga f� stanna kvar d�ri.
2	22	Men de ogudaktiga skola utrotas ur landet och de trol�sa ryckas bort d�rur.
3	1	Min son, f�rg�t icke min undervisning, och l�t ditt hj�rta bevara mina bud.
3	2	Ty l�ngt liv och m�nga levnads�r och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3	3	L�t godhet och sanning ej vika ifr�n dig; bind dem omkring din hals, skriv dem p� ditt hj�rtas tavla;
3	4	s� skall du finna n�d och f� gott f�rst�nd, i Guds och i m�nniskors �gon.
3	5	F�rtr�sta p� HERREN av allt ditt hj�rta, och f�rlita dig icke p� ditt f�rst�nd.
3	6	P� alla dina v�gar m� du akta p� honom, s� skall han g�ra dina stigar j�mna.
3	7	H�ll dig icke sj�lv f�r vis; frukta HERREN, och fly det onda.
3	8	Det skall vara ett h�lsomedel f�r din kropp och en vederkvickelse f�r benen d�ri.
3	9	�ra HERREN med dina �godelar! och med f�rstlingen av all din gr�da,
3	10	s� skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar fl�da �ver.
3	11	Min son, f�rkasta icke HERRENS tuktan, och f�rargas icke, n�r du agas av honom.
3	12	Ty den HERREN �lskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har k�r.
3	13	S�ll �r den m�nniska som har funnit visheten, den m�nniska som undf�r f�rst�nd.
3	14	Ty b�ttre �r att f�rv�rva henne �n att f�rv�rva silver, och den vinning hon giver �r b�ttre �n guld.
3	15	Dyrbarare �r hon �n p�rlor; allt vad h�rligt du �ger g�r ej upp emot henne.
3	16	L�ngt liv b�r hon i sin h�gra hand, i sin v�nstra rikedom och �ra.
3	17	Hennes v�gar �ro ljuvliga v�gar, och alla hennes stigar �ro trygga.
3	18	Ett livets tr�d �r hon f�r dem som f� henne fatt, och s�lla m� de prisa, som h�lla henne kvar.
3	19	Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med f�rst�nd.
3	20	Genom hans insikt br�to djupens vatten fram, och genom den l�ta skyarna dagg drypa ned.
3	21	Min son, l�t detta icke vika ifr�n dina �gon, tag klokhet och eftert�nksamhet i akt;
3	22	s� skola de l�nda din sj�l till liv bliva ett smycke f�r din hals.
3	23	D� skall du vandra din v�g fram i trygghet, och din fot skall du d� icke st�ta.
3	24	N�r du l�gger dig, skall intet f�rskr�cka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova s�tt.
3	25	Du beh�ver d� ej frukta f�r pl�tslig skr�ck, ej f�r ov�dret, n�r det kommer �ver de ogudaktiga.
3	26	Ty HERREN skall d� vara ditt hopp, och han skall bevara din fot f�r snaran.
3	27	Neka icke den beh�vande din hj�lp, �r det st�r i din makt att giva den.
3	28	S�g icke till din n�sta: �G� din v�g och kom igen; i morgon vill jag giva dig�, fast�n du kunde strax.
3	29	St�mpla intet ont mot din n�sta, n�r han menar sig bo trygg i din n�rhet.
3	30	Tvista icke med n�gon utan sak, d� han icke har gjort dig n�got ont.
3	31	Avundas icke den or�ttr�dige, och finn ej behag i n�gon av hans v�gar.
3	32	Ty en styggelse f�r HERREN �r den vr�nge, men med de redliga har han sin umg�ngelse.
3	33	HERRENS f�rbannelse vilar �ver den ogudaktiges hus, men de r�ttf�rdigas boning v�lsignar han.
3	34	Har han att skaffa med bespottare, s� bespottar ocks� han; men de �dmjuka giver han n�d.
3	35	De visa f� �ra till arvedel, men d�rarna f� uppb�ra skam.
4	1	H�ren, I barn, en faders tuktan, och akten d�rp�, s� att I l�ren f�rst�nd.
4	2	Ty god l�rdom giver jag eder; min undervisning m�n I icke l�ta fara.
4	3	Ty sj�lv har jag varit barn och haft en fader, varit sp�d och f�r min moder ende sonen.
4	4	D� undervisade han mig och sade till mig: L�t ditt hj�rta h�lla fast vid mina ord; bevara mina bud, s� f�r du leva.
4	5	S�k f�rv�rva vishet, s�k f�rv�rva f�rst�nd, f�rg�t icke min muns tal och vik icke d�rifr�n.
4	6	�vergiv henne icke, s� skall hon bevara dig; �lska henne, s� skall hon beskydda dig.
4	7	Vishetens begynnelse �r: �S�k f�rv�rva vishet�; ja, f�r allt ditt f�rv�rv s�k f�rv�rva f�rst�nd.
4	8	Akta henne h�gt, s� skall hon upph�ja dig; hon skall g�ra dig �rad, om du sluter henne i din famn.
4	9	Hon skall s�tta p� ditt huvud en sk�n krans; en �rekrona skall hon r�cka �t dig.
4	10	H�r, min son, och tag emot mina ord, s� skola dina levnads�r bliva m�nga.
4	11	Om vishetens v�g undervisar jag dig, jag leder dig p� det r�ttas stigar.
4	12	N�r du g�r, skall sedan intet vara till hinder f�r dina steg, och n�r du l�per, skall du icke falla;
4	13	h�ll blott oavl�tligt fast vid min tuktan; bevara henne, ty hon �r ditt liv.
4	14	Tr�d icke in p� de ogudaktigas stig, och skrid icke fram p� de ondas v�g.
4	15	Undfly den, g� ej in p� den, vik av ifr�n den och g� undan.
4	16	Ty de kunna icke sova, om de ej f� g�ra vad ont �r, s�mnen f�rtages dem, om de ej f� v�lla n�gons fall.
4	17	Ja, ogudaktighet �r det br�d som de �ta, och v�ld �r det vin som de dricka.
4	18	De r�ttf�rdigas stig �r lik gryningens ljus, som v�xer i klarhet, till dess dagen n�r sin h�jd;
4	19	men de ogudaktigas v�g �r s�som tjocka m�rkret: de m�rka icke det som skall v�lla deras fall.
4	20	Min son, akta p� mitt tal, b�j ditt �ra till mina ord.
4	21	L�t dem icke vika ifr�n dina �gon, bevara dem i ditt hj�rtas djup.
4	22	Ty de �ro liv f�r envar som finner dem, och en l�kedom f�r hela hans kropp.
4	23	Framf�r allt som skall bevaras m� du bevara ditt hj�rta, ty d�rifr�n utg�r livet.
4	24	Skaffa bort ifr�n dig munnens vr�nghet, och l�t l�pparnas falskhet vara fj�rran ifr�n dig.
4	25	L�t dina �gon sk�da r�tt fram�t och dina blickar vara riktade rakt ut.
4	26	Akta p� den stig d�r din fot g�r fram, och l�t alla dina v�gar vara r�tta.
4	27	Vik ej av, vare sig till h�ger eller till v�nster, v�nd din fot bort ifr�n vad ont �r.
5	1	Min son, akta p� min vishet, b�j ditt �ra till mitt f�rst�nd,
5	2	s� att du bevarar eftert�nksamhet och l�ter dina l�ppar taga kunskap i akt.
5	3	Se, av honung drypa en trol�s kvinnas l�ppar, och halare �n olja �r hennes mun.
5	4	Men p� sistone bliver hon bitter s�som mal�rt och skarp s�som ett tveeggat sv�rd.
5	5	Hennes f�tter styra ned�t mot d�den till d�dsriket draga hennes steg.
5	6	Livets v�g vill hon ej akta p�; hennes stigar �ro villostigar, fast�n hon ej vet det.
5	7	S� h�ren mig nu, I barn, och viken icke ifr�n min muns tal.
5	8	L�t din v�g vara fj�rran ifr�n henne, och nalkas icke d�rren till hennes hus.
5	9	M� du ej �t andra f� offra din �ra, ej dina �r �t en som h�mnas grymt;
5	10	m� icke fr�mmande f� m�tta sig av ditt gods och dina m�dors frukt komma i en annans hus,
5	11	s� att du sj�lv p� sistone m�ste sucka, n�r ditt hull och ditt k�tt �r f�rt�rt.
5	12	och s�ga: �Huru kunde jag s� hata tuktan, huru kunde mitt hj�rta s� f�rakta tillr�ttavisning!
5	13	Varf�r lyssnade jag icke till mina l�rares r�st, och b�jde icke mitt �ra till dem som ville undervisa mig?
5	14	F�ga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont �r, mitt i f�rsamling och menighet.
5	15	Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen k�lla.
5	16	Icke vill du att dina fl�den skola str�mma ut p� gatan, dina vattenb�ckar p� torgen?
5	17	Nej, dig allena m� de tillh�ra, och ingen fr�mmande j�mte dig.
5	18	Din brunn m� vara v�lsignad, och av din ungdoms hustru m� du h�mta din gl�dje;
5	19	hon, den �lskliga hinden, den t�cka gasellen, hennes barm f�rn�je dig alltid, i hennes k�rlek finne du st�ndig din lust.
5	20	Min son, icke skall du hava din lust i en fr�mmande kvinna? Icke skall du sluta din n�stas hustru i din famn?
5	21	Se, f�r HERRENS �gon ligga var m�nniskas v�gar blottade, och p� alla hennes stigar giver han akt.
5	22	Den ogudaktige f�ngas av sina egna missg�rningar och fastnar i sin egen synds snaror.
5	23	Han m�ste d�, d�rf�r att han icke l�t tukta sig; ja, genom sin stora d�rskap kommer han p� fall.
6	1	Min son, om du har g�tt i borgen f�r din n�sta och givit ditt handslag f�r en fr�mmande,
6	2	om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, f�ngad genom din muns tal,
6	3	d�, min son, m� du g�ra detta f�r att r�dda dig, eftersom du har kommit i din n�stas v�ld: g� och kasta dig ned f�r honom och ans�tt honom,
6	4	unna dina �gon ingen s�mn och dina �gonlock ingen slummer.
6	5	S�k r�ddning s�som en gasell ur j�garens v�ld, och s�som en f�gel ur f�gelf�ngarens v�ld.
6	6	G� bort till myran, du late; se huru hon g�r, och bliv vis.
6	7	Hon har ingen furste �ver sig, ingen tillsyningsman eller herre;
6	8	dock bereder hon om sommaren sin f�da och samlar under sk�rdetiden in sin mat.
6	9	Huru l�nge vill du ligga, du late? N�r vill du st� upp ifr�n din s�mn?
6	10	Ja, sov �nnu litet, slumra �nnu litet, l�gg �nnu litet h�nderna i kors f�r att vila,
6	11	s� skall fattigdomen komma �ver dig s�som en r�vare och armodet s�som en v�pnad man.
6	12	En f�rd�rvlig m�nniska, ja, en og�rningsman �r den som g�r omkring med vr�nghet i munnen,
6	13	som blinkar med �gonen, skrapar med f�tterna, giver tecken med fingrarna.
6	14	Svek b�r en s�dan i sitt hj�rta, ont bringar han alltid � bane, tr�tor kommer han �stad.
6	15	D�rf�r skall of�rd pl�tsligt komma �ver honom; of�rt�nkt varder han krossad utan r�ddning.
6	16	Sex ting �r det som HERREN hatar, ja, sju �ro styggelser f�r hans sj�l
6	17	stolta �gon, en l�gnaktig tunga, h�nder som utgjuta oskyldigt blod,
6	18	ett hj�rta som hopsmider f�rd�rvliga anslag, f�tter som �ro snara till att l�pa efter vad ont �r,
6	19	den som fr�mjar l�gn genom falskt vittnesb�rd, och den som v�llar tr�tor mellan br�der.
6	20	Min son, bevara din faders bud, och f�rkasta icke din moders undervisning.
6	21	Hav dem alltid bundna vid ditt hj�rta, f�st dem omkring din hals.
6	22	N�r du g�r, m� de leda dig, n�r du ligger, m� de vaka �ver dig, och n�r du vaknar upp, m� de tala till dig.
6	23	Ty budet �r en lykta och undervisningen ett ljus, och tillr�ttavisningar till tukt �ro en livets v�g.
6	24	De kunna bevara dig f�r onda kvinnor, f�r din n�stas hustrus hala tunga.
6	25	Hav icke beg�relse i ditt hj�rta till hennes sk�nhet, och l�t henne icke f�nga dig med sina blickar.
6	26	Ty f�r sk�kan m�ste du l�mna din sista br�dkaka, och den gifta kvinnan g�r p� jakt efter ditt dyra liv.
6	27	Kan v�l n�gon h�mta eld i sitt mantelveck utan att hans kl�der bliva f�rbr�nda?
6	28	Eller kan n�gon g� p� gl�dande kol, utan att hans f�tter varda svedda?
6	29	S� sker ock med den som g�r in till sin n�stas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
6	30	F�raktar man icke tjuven som stj�l f�r att m�tta sitt beg�r, n�r han hungrar?
6	31	Och han m�ste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han �ger i sitt hus.
6	32	S� �r ock den utan f�rst�nd, som f�rf�r en annans hustru; ja, en sj�lvspilling �r den som s�dant g�r.
6	33	Pl�ga och skam �r vad han vinner, och hans sm�lek utpl�nas icke.
6	34	Ty svartsjuk �r mannens vrede, och han skonar icke p� h�mndens dag;
6	35	l�sepenning aktar han alls icke p�, och bryr sig ej om att du bjuder stora sk�nker.
7	1	Min son, tag vara p� mina ord, och g�m mina bud inom dig.
7	2	H�ll mina bud, s� f�r du leva, och bevara min undervisning s�som din �gonsten.
7	3	Bind dem vid dina fingrar, skriv dem p� ditt hj�rtas tavla.
7	4	S�g till visheten: �Du �r min syster�, och kalla f�rst�ndet din f�rtrogna,
7	5	s� att de bevara dig f�r fr�mmande kvinnor, f�r din n�stas hustru, som talar hala ord.
7	6	Ty ut genom f�nstret i mitt hus, fram genom gallret d�r blickade jag;
7	7	d� s�g jag bland de f�kunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan f�rst�nd.
7	8	Han gick fram p� gatan invid h�rnet d�r hon bodde, p� v�gen till hennes hus skred han fram,
7	9	skymningen, p� aftonen av dagen, nattens dunkel, n�r m�rker r�dde
7	10	Se, d� kom d�r en kvinna honom till m�tes; hennes dr�kt var en sk�kas, och hennes hj�rta illfundigt.
7	11	Yster och l�ttsinnig var hon, hennes f�tter hade ingen ro i hennes hus.
7	12	�n var hon p� gatan, �n var hon p� torgen vid vart gath�rn stod hon p� lur.
7	13	Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fr�ckhet i sin uppsyn:
7	14	�Tackoffer har jag haft att framb�ra; i dag har jag f�tt infria mina l�ften.
7	15	D�rf�r gick jag ut till att m�ta dig jag ville s�ka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
7	16	Jag har b�ddat min s�ng med sk�na t�cken, med brokigt linne fr�n Egypten.
7	17	Jag har best�nkt min b�dd med myrra, med aloe och med kanel.
7	18	Kom, l�t oss f�rn�ja oss med k�rlek intill morgonen, och f�rlusta oss med varandra i �lskog.
7	19	Ty min man �r nu icke hemma han har rest en l�ng v�g bort.
7	20	Sin penningpung tog han med sig; f�rst vid fullm�nstiden kommer han hem.�
7	21	S� f�rleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina l�ppars halhet f�rf�r hon honom.
7	22	Han f�ljer efter henne med hast, lik oxen som g�r f�r att slaktas, och lik f�ngen som f�res bort till straffet f�r sin d�rskap;
7	23	ja, han f�ljer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik f�geln som skyndar till snaran, utan att f�rst� att det g�ller dess liv.
7	24	S� h�ren mig nu, I barn, och given akt p� min muns tal.
7	25	L�t icke ditt hj�rta vika av till hennes v�gar, och f�rvilla dig ej in p� hennes stigar.
7	26	Ty m�nga som ligga slagna �ro f�llda av henne, och stor �r hopen av dem hon har dr�pt.
7	27	Genom hennes hus g� d�dsrikets v�gar, de som f�ra ned�t till d�dens kamrar.
8	1	H�r, visheten ropar, och f�rst�ndet h�jer sin r�st.
8	2	Uppe p� h�jderna st�r hon, vid v�gen, d�r stigarna m�tas.
8	3	Invid portarna, vid ing�ngen till staden d�r man tr�der in genom d�rrarna, h�jer hon sitt rop:
8	4	Till eder, I man, vill jag ropa, och min r�st skall utg� till m�nniskors barn.
8	5	L�ren klokhet, I f�kunnige, och I d�rar, l�ren f�rst�nd.
8	6	H�ren, ty om h�ga ting vill jag tala, och mina l�ppar skola uppl�ta sig till att s�ga vad r�tt �r.
8	7	Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse f�r mina l�ppar �r ogudaktighet.
8	8	R�ttf�rdiga �ro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vr�ngt.
8	9	De �ro alla sanna f�r den f�rst�ndige och r�tta f�r dem som hava funnit kunskap.
8	10	S� tagen emot min tuktan hellre �n silver, och kunskap hellre �n utvalt guld.
8	11	Ty visheten �r b�ttre �n p�rlor; allt vad h�rligt som finnes g�r ej upp emot henne.
8	12	Jag, visheten, �r f�rtrogen med klokheten, och jag r�der �ver eftert�nksam insikt.
8	13	Att frukta HERREN �r att hata det onda; ja, h�gf�rd, h�gmod, en ond vandel och en r�nkfull mun, det hatar jag.
8	14	Hos mig finnes r�d och utv�g; jag �r f�rst�nd, hos mig �r makt.
8	15	Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad r�tt �r.
8	16	Genom mig h�rska h�rskarna och h�vdingarna, ja, alla domare p� jorden.
8	17	Jag �lskar dem som �lska mig, och de som s�ka mig, de finna mig.
8	18	Rikedom och �ra vinnas hos mig, �dla skatter och r�ttf�rdighet.
8	19	Min frukt �r b�ttre �n guld, ja, finaste guld och den vinning jag sk�nker b�ttre �n utvalt silver.
8	20	P� r�ttf�rdighetens v�g g�r jag fram, mitt p� det r�ttas stigar,
8	21	till att giva dem som �lska mig en rik arvedel och till att fylla deras f�rr�dshus.
8	22	HERREN skapade mig s�som sitt f�rstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde n�got annat.
8	23	Fr�n evighet �r jag insatt, fr�n begynnelsen, �nda ifr�n jordens urtidsdagar.
8	24	Innan djupen voro till, blev jag f�dd, innan k�llor �nnu funnos, fyllda med vatten
8	25	F�rr�n bergens grund var lagd, f�rr�n h�jderna funnos, blev jag f�dd,
8	26	n�r han �nnu icke hade skapat land och mark, ej ens det f�rsta av jordkretsens stoft.
8	27	N�r han beredde himmelen, var jag tillst�des, n�r han sp�nde ett valv �ver djupet,
8	28	n�r han f�ste skyarna i h�jden, n�r djupets k�llor br�to fram med makt,
8	29	n�r han satte f�r havet dess gr�ns, s� att vattnet icke skulle �vertr�da hans befallning, n�r han fastst�llde jordens grundvalar --
8	30	d� fostrades jag s�som ett barn hos honom, d� hade jag dag efter dag min lust och min lek inf�r hans ansikte best�ndigt;
8	31	jag hade min lek p� hans jordkrets och min lust bland m�nniskors barn.
8	32	S� h�ren mig nu, I barn, ty saliga �ro de som h�lla mina v�gar.
8	33	H�ren tuktan, s� att I bliven visa, ja, l�ten henne icke fara.
8	34	S�ll �r den m�nniska som h�r mig, s� att hon vakar vid mina d�rrar dag efter dag h�ller vakt vid d�rrposterna i mina portar.
8	35	Ty den som finner mig, han finner livet och undf�r n�d fr�n HERREN.
8	36	Men den som g�r miste om mig han skadar sig sj�lv;
8	37	alla de som hata mig, de �lska d�den.
9	1	Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
9	2	Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har j�mv�l dukat sitt bord
9	3	Sina tj�narinnor har hon uts�nt och l�ter ropa ut sin bjudning uppe p� stadens �versta h�jder:
9	4	�Den som �r f�kunnig, han komme hit.� Ja, till den of�rst�ndige s�ger hon s�:
9	5	�Kommen och �ten av mitt br�d, och dricken av vinet som jag har blandat.
9	6	�vergiven eder f�kunnighet, s� att I f�n leva, och g�n fram p� f�rst�ndets v�g.
9	7	(Den som varnar en bespottare, han f�r skam igen, och den som tillr�ttavisar en ogudaktig f�r sm�lek d�rav.
9	8	Tillr�ttavisa icke bespottaren, p� det att han icke m� hata dig; tillr�ttavisa den som �r vis, s� skall han �lska dig.
9	9	Giv �t den vise, s� bliver han �nnu visare; undervisa den r�ttf�rdige, s� l�r han �n mer.
9	10	HERRENS fruktan �r vishetens begynnelse, och att k�nna den Helige �r f�rst�nd.)
9	11	Ty genom mig skola dina dagar bliva m�nga och levnads�r givas dig i f�r�kat m�tt.
9	12	�r du vis, s� �r din vishet dig sj�lv till gagn, och �r du en bespottare, s� umg�ller du det sj�lv allena.�
9	13	En d�raktig, yster kvinna �r f�kunnigheten, och intet f�rst� hon.
9	14	Hon har satt sig vid ing�ngen till sitt hus, p� sin stol, h�gt uppe i staden,
9	15	f�r att ropa ut sin bjudning till dem som f�rdas p� v�gen, dem som d�r vandra sin stig r�tt fram:
9	16	�Den som �r f�kunnig, han komme hit.� Ja, till den of�rst�ndige s�ger hon s�:
9	17	�Stulet vatten �r s�tt, br�d i l�nndom smakar ljuvligt.�
9	18	han vet icke att det b�r till skuggornas boning, hennes g�ster hamna i d�dsrikets djup. ----
10	1	Detta �r Salomos ordspr�k. En vis son g�r sin fader gl�dje, men en d�raktig son �r sin moders bedr�velse.
10	2	Ogudaktighetens skatter gagna till intet men r�ttf�rdigheten r�ddar fr�n d�den.
10	3	HERREN l�mnar ej den r�ttf�rdiges hunger om�ttad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
10	4	Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
10	5	En f�rst�ndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i sk�rdetiden.
10	6	V�lsignelser komma �ver den r�ttf�rdiges huvud, men de ogudaktigas mun g�mmer p� or�tt.
10	7	Den r�ttf�rdiges �minnelse lever i v�lsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
10	8	Den som har ett vist hj�rta tager emot tills�gelser, men den som har of�rnuftiga l�ppar g�r till sin underg�ng.
10	9	Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som g�r vr�nga v�gar, han bliver r�jd.
10	10	Den som blinkar med �gonen, han kommer ont �stad, och den som har of�rnuftiga l�ppar g�r till sin underg�ng.
10	11	Den r�ttf�rdiges mun �r en livets k�lla, men de ogudaktigas mun g�mmer p� or�tt.
10	12	Hat uppv�cker tr�tor, men k�rlek skyler allt som �r brutet.
10	13	P� den f�rst�ndiges l�ppar finner man vishet, men till den of�rst�ndiges rygg h�r ris.
10	14	De visa g�mma p� sin kunskap, men den of�rnuftiges mun �r en �verh�ngande olycka.
10	15	Den rikes skatter �ro honom en fast stad, men de armas fattigdom �r deras olycka.
10	16	Den r�ttf�rdiges f�rv�rv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
10	17	Att taga vara p� tuktan �r v�gen till livet, men den som ej aktar p� tillr�ttavisning, han far vilse.
10	18	Den som g�mmer p� hat �r en l�gnare med sina l�ppar, och den som utsprider f�rtal, han �r en d�re.
10	19	D�r m�nga ord �ro bliver �vertr�delse icke borta; men den som styr sina l�ppar, han �r f�rst�ndig.
10	20	Den r�ttf�rdiges tunga �r utvalt silver, men de ogudaktigas f�rst�nd �r f�ga v�rt.
10	21	Den r�ttf�rdiges l�ppar vederkvicka m�nga, men de of�rnuftiga d� genom brist p� f�rst�nd.
10	22	Det �r HERRENS v�lsignelse som giver rikedom, och egen m�da l�gger intet d�rtill
10	23	D�rens fr�jd �r att �va sk�ndlighet, men den f�rst�ndiges �r att vara vis.
10	24	Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de r�ttf�rdiga �nska, del varder dem givet.
10	25	N�r stormen kommer, �r det ute med den ogudaktige; men den r�ttf�rdige �r en grundval som evinnerligen best�r.
10	26	S�som syra f�r t�nderna och s�som r�k f�r �gonen, s� �r den late f�r den som har s�nt honom �stad.
10	27	HERRENS fruktan f�rl�nger livet men de ogudaktigas �r varda f�rkortade.
10	28	De r�ttf�rdigas v�ntan f�r en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
10	29	HERRENS v�gar �ro den ostraffliges v�rn, men till olycka f�r og�rningsm�nnen.
10	30	Den r�ttf�rdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke f�rbliva boende i landet.
10	31	Den r�ttf�rdiges mun b�r vishet s�som frukt, men en vr�ng tunga bliver utrotad.
10	32	Den r�ttf�rdiges l�ppar f�rst� vad v�lbehagligt �r, men de ogudaktigas mun �r idel vr�nghet.
11	1	Falsk v�g �r en styggelse f�r HERREN, men full vikt behagar honom v�l.
11	2	N�r h�gf�rd kommer, kommer ock sm�lek, men hos de �dmjuka �r vishet.
11	3	De redligas ostrafflighet v�gleder dem, men de trol�sas vr�nghet �r dem till f�rd�rv.
11	4	Gods hj�lper intet p� vredens dag men r�ttf�rdighet r�ddar fr�n d�den.
11	5	Den ostraffliges r�ttf�rdighet g�r hans v�g j�mn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
11	6	De redligas r�ttf�rdighet r�ddar dem, men de trol�sa f�ngas genom sin egen lystnad.
11	7	N�r en ogudaktig d�r, varder hans hopp om intet; ja, ondskans v�ntan bliver om intet.
11	8	Den r�ttf�rdige r�ddas ur n�den, och den ogudaktige f�r tr�da i hans st�lle.
11	9	Genom sin mun f�rd�rvar den gudl�se sin n�sta, men genom sitt f�rst�nd bliva de r�ttf�rdiga r�ddade.
11	10	N�r det g�r de r�ttf�rdiga v�l, fr�jdar sig staden, och n�r de ogudaktiga f�rg�s, r�der jubel.
11	11	Genom de redligas v�lsignelse varder en stad upph�jd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
11	12	Den �r utan vett, som visar f�rakt f�r sin n�sta; en man med f�rst�nd tiger stilla.
11	13	Den som g�r med f�rtal, han f�rr�der din hemlighet, den som har ett trofast hj�rta d�ljer vad han f�r veta.
11	14	D�r ingen r�dklokhet finnes kommer folket p� fall, d�r de r�dvisa �ro m�nga, d�r g�r det v�l.
11	15	En som g�r i borgen f�r en annan, honom g�r det illa, den som skyr att giva handslag, han �r trygg.
11	16	En sk�n kvinna vinner �ra, och v�ldsverkare vinna rikedom.
11	17	En barmh�rtig man g�r v�l mot sig sj�lv men den grymme misshandlar sitt eget k�tt.
11	18	Den ogudaktige g�r en bedr�glig vinst, men den som uts�r r�ttf�rdighet f�r en s�ker l�n.
11	19	Den som st�r fast i r�ttf�rdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager �ver sig d�d.
11	20	En styggelse f�r HERREN �ro de vr�nghj�rtade, men de vilkas v�g �r ostrafflig behaga honom v�l.
11	21	De onda bliva f�rvisso icke ostraffade, men de r�ttf�rdigas avkomma f�r g� fri.
11	22	S�som en gyllene ring i svinets tryne, s� �r sk�nhet hos en kvinna som saknar vett.
11	23	Vad de r�ttf�rdiga �nska f�r i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas �r vrede.
11	24	Den ene utstr�r och f�r dock mer, den andre spar �ver h�van, men bliver allenast fattigare.
11	25	Den frikostige varder rikligen m�ttad, och den som vederkvicker andra, han bliver sj�lv vederkvickt.
11	26	Den som h�ller inne sin s�d, honom f�rbannar folket, den som l�mnar ut sin s�d, �ver hans huvud kommer v�lsignelse.
11	27	Den som vinnl�gger sig om vad gott �r, han str�var efter n�d, men den son s�ker vad ont �r, �ver honom kommer ock ont.
11	28	Den som f�rtr�star p� sin rikedom, han kommer p� fall, men de r�ttf�rdiga skola gr�nska likasom l�v.
11	29	Den som drager olycka �ver sitt hus, han f�r vind till arvedel, och den of�rnuftige bliver tr�l �t den som har ett vist hj�rta.
11	30	Den r�ttf�rdiges frukt �r ett livets tr�d, och den som �r vis, han vinner hj�rtan.
11	31	Se, den r�ttf�rdige f�r sin l�n p� jorden; huru mycket mer d� den ogudaktige och syndaren!
12	1	Den som �lskar tuktan, han �lskar kunskap, men of�rnuftig �r den som hatar tillr�ttavisning.
12	2	Den gode undf�r n�d av HERREN, men den r�nkfulle varder av honom f�rd�md.
12	3	Ingen m�nniska bliver best�ndande genom ogudaktighet, men de r�ttf�rdigas rot kan icke rubbas.
12	4	En idog hustru �r sin mans krona, men en vanartig �r s�som r�ta i hans ben.
12	5	De r�ttf�rdigas tankar g� ut p� vad r�tt �r, men de ogudaktigas r�dklokhet g�r ut p� svek.
12	6	De ogudaktigas ord ligga p� lur efter blod, men de redliga r�ddas genom sin mun.
12	7	De ogudaktiga varda omst�rtade och �ro s� icke mer, men de r�ttf�rdigas hus best�r.
12	8	I m�n av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett f�rv�nt f�rst�nd, han bliver f�raktad.
12	9	B�ttre �r en ringa man, som likv�l har en tj�nare, �n den som vill vara f�rn�m och saknar br�d.
12	10	Den r�ttf�rdige vet huru hans boskap k�nner det, men de ogudaktigas hj�rtelag �r grymt.
12	11	Den som brukar sin �ker f�r br�d till fyllest, men of�rst�ndig �r den som far efter f�f�ngliga ting.
12	12	Den ogudaktige vill in i det n�t som f�ngar de onda, men de r�ttf�rdigas rot skjuter skott.
12	13	Den som �r ond bliver sn�rjd i sina l�ppars synd, men den r�ttf�rdige undkommer ur n�den
12	14	Sin muns frukt f�r envar njuta sig fullt till godo, och vad en m�nniskas h�nder hava f�r�vat, det varder henne vederg�llt.
12	15	Den of�rnuftige tycker sin egen v�g vara den r�tta, med den som �r vis lyssnar till r�d.
12	16	Den of�rnuftiges f�rt�rnelse bliver kunnig samma dag, men den som �r klok, han d�ljer sin skam
12	17	Den som talar vad r�tt �r, han fr�mjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
12	18	M�ngen talar i obet�nksamhet ord som stinga likasom sv�rd, men de visas tunga �r en l�kedom.
12	19	Sannf�rdiga l�ppar best� evinnerligen, men en l�gnaktig tunga allenast ett �gonblick.
12	20	De som bringa ont � bane hava falskhet i hj�rtat, men de som stifta frid, de undf� gl�dje.
12	21	Intet ont vederfares den r�ttf�rdige, men �ver de ogudaktiga kommer olycka i fullt m�tt.
12	22	En styggelse f�r HERREN �ro l�gnaktiga l�ppar, men de som handla redligt behaga honom v�l.
12	23	En klok man d�ljer sin kunskap, men d�rars hj�rtan ropa ut sitt of�rnuft.
12	24	De idogas hand kommer till v�lde, men en lat hand m�ste g�ra tr�ltj�nst.
12	25	Sorg i en mans hj�rta trycker det ned, men ett v�nligt ord skaffar det gl�dje.
12	26	Den r�ttf�rdige visar sin v�n till r�tta, men de ogudaktigas v�g f�r dem sj�lva vilse.
12	27	Den late f�r icke upp n�got villebr�d, men idoghet �r f�r m�nniskan en dyrbar skatt.
12	28	P� r�ttf�rdighetens v�g �r liv, och d�r dess stig g�r fram �r frihet ifr�n d�d.
13	1	En vis son h�r p� sin faders tuktan, men en bespottare h�r icke p� n�gon n�pst.
13	2	Sin muns frukt f�r envar njuta sig till godo, de trol�sa hungra efter v�ld.
13	3	Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som �r l�smunt kommer i olycka
13	4	Den late �r full av lystnad, och han f�r dock intet, men de idogas hunger varder rikligen m�ttad.
13	5	Den r�ttf�rdige skyr l�gnaktigt tal, men den ogudaktige �r f�rhatlig och sk�ndlig.
13	6	R�ttf�rdighet bevarar den vilkens v�g �r ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna p� fall.
13	7	Den ene vill h�llas f�r rik och har dock alls intet, den andre vill h�llas f�r fattig och har dock stora �godelar.
13	8	Den rike m�ste giva sin rikedom s�som l�sepenning f�r sitt liv, den fattige h�r icke av n�got
13	9	De r�ttf�rdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
13	10	Genom �vermod kommer man allenast split �stad, men hos dem som taga emot r�d �r vishet.
13	11	L�ttf�nget gods f�rsvinner, men den som samlar efter hand f�r mycket.
13	12	F�rl�ngd v�ntan t�r p� hj�rtat, men en uppfylld �nskan �r ett livets tr�d.
13	13	Den som f�raktar ordet hemfaller �t dess dom, men den som fruktar budet, han f�r vederg�llning.
13	14	Den vises undervisning �r en livets k�lla; genom den undviker man d�dens snaror.
13	15	Ett gott f�rst�nd bereder ynnest, men de trol�sas v�g �r alltid sig lik.
13	16	Var och en som �r klok g�r till v�ga med f�rst�nd, men d�ren breder ut sitt of�rnuft.
13	17	En ogudaktig budb�rare st�rtar i olycka, men ett tillf�rlitligt s�ndebud �r en l�kedom.
13	18	Fattigdom och skam f�r den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara p� tillr�ttavisning, han kommer till �ra.
13	19	Uppfylld �nskan �r ljuvlig f�r sj�len, men att fly det onda �r en styggelse f�r d�rar.
13	20	Hav din umg�ngelse med de visa, s� varder du vis; den som giver sig i s�llskap med d�rar, honom g�r det illa.
13	21	Syndare f�rf�ljas av olycka, men de r�ttf�rdiga f� till l�n vad gott �r.
13	22	Den gode l�mnar arv �t barnbarn, men syndarens gods f�rvaras �t den r�ttf�rdige.
13	23	De fattigas nyodling giver riklig f�da, men m�ngen f�rg�s genom sin or�ttr�dighet.
13	24	Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som �lskar honom agar honom i tid.
13	25	Den r�ttf�rdige f�r �ta, s� att hans hunger bliver m�ttad, men de ogudaktigas buk m�ste lida brist.
14	1	Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men of�rnuft river ned det med egna h�nder.
14	2	Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som f�raktar honom, han g�r krokiga v�gar.
14	3	I den of�rnuftiges mun �r ett gissel f�r hans h�gmod, men de visa bevaras genom sina l�ppar.
14	4	D�r inga dragare finnas, d�r f�rbliver krubban tom, men riklig vinning f�r man genom oxars kraft.
14	5	Ett sannf�rdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne fr�mjar l�gn.
14	6	Bespottaren s�ker vishet och finner ingen, men f�r den f�rst�ndige �r kunskap l�tt.
14	7	G� bort ifr�n den man som �r d�raktig; aldrig fann du p� hans l�ppar n�got f�rst�nd.
14	8	Det �r den klokes vishet, att han aktar p� sin v�g, men det �r d�rars of�rnuft, att de �va svek.
14	9	De of�rnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga r�der gott behag.
14	10	Hj�rtat k�nner sj�lvt b�st sin egen sorg, ej heller kan en fr�mmande intr�nga i dess gl�dje.
14	11	De ogudaktigas hus f�r�des, men de r�ttsinnigas hydda blomstrar.
14	12	M�ngen h�ller sin v�g f�r den i r�tta, men p� sistone leder den dock till d�den.
14	13	Mitt under l�jet kan hj�rtat s�rja, och slutet p� gl�djen bliver bedr�velse.
14	14	Av sina g�rningars frukt varder den avf�llige m�ttad, och den gode bliver upph�jd �ver honom.
14	15	Den f�kunnige tror vart ord, men den kloke aktar p� sina steg.
14	16	Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men d�ren �r �vermodig och sorgl�s.
14	17	Den som �r snar till vrede g�r vad of�rnuftigt �r, och en r�nkfull man bliver hatad.
14	18	De f�kunniga hava f�tt of�rnuft till sin arvedel, men de kloka bliva kr�nta med kunskap.
14	19	De onda m�ste falla ned inf�r de goda, och de ogudaktiga vid den r�ttf�rdiges portar.
14	20	J�mv�l av sina n�rmaste �r den fattige hatad, men den rike har m�nga v�nner.
14	21	Den som visar f�rakt f�r sin n�sta, han beg�r synd, men s�ll �r den som f�rbarmar sig �ver de betryckta.
14	22	De som bringa ont � bane skola f�rvisso fara vilse, men barmh�rtighet och trofasthet r�na de som bringa gott � bane.
14	23	Av all m�da kommer n�gon vinning, men tomt tal �r ren f�rlust.
14	24	De visas rikedom �r f�r dem en krona men d�rarnas of�rnuft f�rbliver of�rnuft.
14	25	Ett sannf�rdigt vittne r�ddar liv, men den som fr�mjar l�gn, han �r full av svek.
14	26	Den som fruktar HERREN har ett tryggt f�ste, och hans barn f� d�r en tillflykt.
14	27	I HERRENS fruktan �r en livets k�lla genom dem undviker man d�dens snaror
14	28	Att hava m�nga unders�tar �r en konungs h�rlighet, men brist p� folk �r en furstes olycka.
14	29	Den som �r t�lmodig visar gott f�rst�nd, men den som �r snar till vrede g�r l�ngt i of�rnuft.
14	30	Ett saktmodigt hj�rta �r kroppens liv, men bittert sinne �r r�ta i benen.
14	31	Den som f�rtrycker den arme sm�dar hans skapare, men den som f�rbarmar sig �ver de fattiga, han �rar honom.
14	32	Genom sin ondska kommer de ogudaktige p� fall, men den r�ttf�rdige �r frimodig in i d�den.
14	33	I den f�rst�ndiges hj�rta bor visheten, och i d�rarnas krets g�r hon sig kunnig.
14	34	R�ttf�rdighet upph�jer ett folk men synd �r folkens van�ra.
14	35	En f�rst�ndig tj�nare behaga konungen v�l, men �ver en vanartig skall han vrede komma.
15	1	Ett mjukt svar stillar vrede, men ett h�rt ord kommer harm �stad.
15	2	De visas tunga meddelar god kunskap, men d�rars mun fl�dar �ver av of�rnuft.
15	3	HERRENS �gon �ro �verallt; de giva akt p� b�de onda och goda.
15	4	En saktmodig tunga �r ett livets tr�d, men en vr�ng tunga giver hj�rtes�r.
15	5	Den of�rnuftige f�raktar sin faders tuktan, men den som tager vara p� tillr�ttavisning, han varder klok.
15	6	Den r�ttf�rdiges hus g�mmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning �r olycka.
15	7	De visas l�ppar str� ut kunskap, men d�rars hj�rtan �ro icke s�som sig b�r.
15	8	De ogudaktigas offer �r en styggelse f�r HERREN, men de redligas b�n behagar honom v�l.
15	9	En styggelse f�r HERREN �r den ogudaktiges v�g, men den som far efter r�ttf�rdighet, honom �lskar han.
15	10	Sv�r tuktan drabbar den som �vergiver v�gen; den som hatar tillr�ttavisning, han m�ste d�.
15	11	D�dsriket och avgrunden ligga uppenbara inf�r HERREN; huru mycket mer d� m�nniskornas hj�rtan!
15	12	Bespottaren finner ej behag i tillr�ttavisning; till dem som �ro visa g�r han icke.
15	13	Ett glatt hj�rta g�r ansiktet ljust, men vid hj�rtesorg �r modet brutet.
15	14	Den f�rst�ndiges hj�rta s�ker kunskap, men d�rars mun far med of�rnuft.
15	15	Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod �r ett st�ndigt g�stabud.
15	16	B�ttre �r n�got litet med HERRENS fruktan �n en stor skatt med oro.
15	17	B�ttre �r ett fat k�l med k�rlek �n en g�dd oxe med hat.
15	18	En snarsticken man uppv�cker tr�ta, men en t�lmodig man stillar kiv.
15	19	Den lates stig �r s�som sp�rrad av t�rne, men de redliga hava en banad stig.
15	20	En vis son g�r sin fader gl�dje, och en d�raktig m�nniska �r den som f�raktar sin moder.
15	21	I of�rnuft har den vettl�se sin gl�dje, men en f�rst�ndig man g�r sin v�g r�tt fram.
15	22	D�r r�dpl�gning fattas varda planerna om intet, men best�ndande bliva de, d�r de r�dvisa �ro m�nga.
15	23	En man gl�der sig, n�r hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det �r gott.
15	24	Den f�rst�ndige vandrar livets v�g upp�t, D� att han undviker d�dsriket d�rnere.
15	25	Den h�gmodiges hus rycker HERREN bort, men �nkans r�m�rke l�ter han st� fast.
15	26	F�r HERREN �ro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
15	27	Den som s�ker or�tt vinning drager olycka �ver sitt hus, men den som hatar mutor, han f�r leva.
15	28	Den r�ttf�rdiges hj�rta bet�nker vad svaras b�r, men de ogudaktigas mun fl�dar �ver av onda ord.
15	29	HERREN �r fj�rran ifr�n de ogudaktiga, men de r�ttf�rdigas b�n h�r han.
15	30	En mild blick g�r hj�rtat glatt, ett gott budskap giver m�rg �t benen.
15	31	Den vilkens �ra h�r p� h�lsosam tillr�ttavisning, han skall f� dv�ljas i de vises krets.
15	32	Den som ej vill veta av tuktan fr�gar icke efter sitt liv, men den som h�r p� tillr�ttavisning, han f�rv�rvar f�rst�nd.
15	33	HERRENS fruktan �r en tuktan till vishet, och �dmjukhet g�r f�re �ra.
16	1	En m�nniska g�r upp planer i sitt hj�rta, men fr�n HERREN kommer vad tungan svarar.
16	2	Var man tycker sina v�gar vara goda, men HERREN �r den som pr�var andarna.
16	3	Befall dina verk �t HERREN, s� hava dina planer framg�ng.
16	4	HERREN har gjort var sak f�r dess s�rskilda m�l, s� ock den ogudaktige f�r olyckans dag.
16	5	En styggelse f�r HERREN �r var h�gmodig man; en s�dan bliver f�rvisso icke ostraffad.
16	6	Genom barmh�rtighet och trofasthet f�rsonas missg�rning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
16	7	Om en mans v�gar behaga HERREN v�l s� g�r han ock hans fiender till hans v�nner.
16	8	B�ttre �r n�got litet med r�ttf�rdighet �n stor vinning med or�tt.
16	9	M�nniskans hj�rta t�nker ut en v�g, men HERREN �r den som styr hennes steg.
16	10	Gudasvar �r p� konungens l�ppar, i domen felar icke hans mun.
16	11	V�g och r�tt v�gning �ro fr�n HERREN, alla vikter i pungen �ro hans verk.
16	12	En styggelse f�r konungar �ro ogudaktiga g�rningar, ty genom r�ttf�rdighet bliver tronen bef�st.
16	13	R�ttf�rdiga l�ppar behaga konungar v�l, Och den som talar vad r�tt �r, han bliver �lskad.
16	14	Konungens vrede �r d�dens f�rebud, men en vis man blidkar den.
16	15	N�r konungen l�ter sitt ansikte lysa, �r d�r liv, och hans v�lbehag �r s�som ett moln med v�rregn.
16	16	L�ngt b�ttre �r att f�rv�rva vishet �n guld f�rst�nd �r mer v�rt att f�rv�rvas �n silver.
16	17	De redligas v�g �r att fly det onda; den som aktar p� sin v�g, han bevarar sitt liv.
16	18	Stolthet g�r f�re underg�ng, och h�gmod g�r f�re fall.
16	19	B�ttre �r att vara �dmjuk bland de betryckta �n att utskifta byte med de h�gmodiga.
16	20	Den som aktar p� ordet, han finner lycka, och s�ll �r den som f�rtr�star p� HERREN.
16	21	Den som har ett vist hj�rta, honom kallar man f�rst�ndig, och d�r s�tma �r p� l�pparna h�mtas mer l�rdom.
16	22	En livets k�lla �r f�rst�ndet f�r den som �ger det, men of�rnuftet �r de of�rnuftigas tuktan.
16	23	Den vises hj�rta g�r hans mun f�rst�ndig och l�gger l�rdom p� hans l�ppar, allt mer och mer.
16	24	Milda ord �ro honungskakor; de �ro ljuvliga f�r sj�len och en l�kedom f�r kroppen.
16	25	M�ngen h�ller sin v�g f�r den r�tta, men p� sistone leder den dock till d�den.
16	26	Arbetarens hunger hj�lper honom att arbeta ty hans egen mun driver p� honom.
16	27	F�rd�rvlig �r den m�nniska som gr�ver gropar f�r att skada; det �r s�som brunne en eld p� hennes l�ppar.
16	28	En vr�ng m�nniska kommer tr�ta �stad, och en �rontasslare g�r v�nner oense.
16	29	Den or�ttr�dige f�rf�r sin n�sta och leder honom in p� en v�g som icke �r god.
16	30	Den som ser under lugg, han umg�s med vr�nga tankar; den som biter ihop l�pparna, han �r f�rdig med n�got ont.
16	31	En �rekrona �ro gr� h�r; den vinnes p� r�ttf�rdighetens v�g.
16	32	B�ttre �r en t�lmodig man �n en stark, och b�ttre den som styr sitt sinne �n den som intager en stad.
16	33	Lotten varder kastad i sk�tet, men den faller alltid vart HERREN vill.
17	1	B�ttre �r ett torrt br�dstycke med ro �n ett hus fullt av h�gtidsmat med kiv.
17	2	En f�rst�ndig tj�nare f�r r�da �ver en vanartig son, och bland br�derna f�r han skifta arv.
17	3	Degeln pr�var silver och sm�ltugnen guld, s� pr�var HERREN hj�rtan.
17	4	En ond m�nniska aktar p� ondskefulla l�ppar, falskheten lyssnar till f�rd�rvliga tungor.
17	5	Den som bespottar den fattige sm�dar hans skapare; den som gl�der sig �t andras of�rd bliver icke ostraffad.
17	6	De gamlas krona �ro barnbarn, och barnens �ra �ro deras f�der.
17	7	Stortaliga l�ppar h�vas icke d�ren, mycket mindre l�gnaktiga l�ppar en furste.
17	8	En g�va �r en lyckosten i dens �gon, som ger den; vart den �n kommer bereder den framg�ng.
17	9	Den som skyler vad som �r brutet, han vill fr�mja k�rlek, men den som river upp gammalt, han g�r v�nner oense.
17	10	En f�rebr�else verkar mer p� den f�rst�ndige �n hundra slag p� d�ren.
17	11	Upprorsmakaren vill allenast vad ont �r, men en budb�rare utan f�rbarmande skall s�ndas mot honom.
17	12	B�ttre �r att m�ta en bj�rninna fr�n vilken man har tagit ungarna, �n att m�ta en d�re i hans of�rnuft.
17	13	Den som vederg�ller gott med ont, fr�n hans hus skall olyckan icke vika.
17	14	Att begynna tr�ta �r att sl�ppa ett vattenfl�de l�st; h�ll d�rf�r inne, f�rr�n kivet har brutit ut.
17	15	Den som friar den skyldige och den som f�ller den oskyldige, de �ro b�da en styggelse f�r HERREN.
17	16	Vartill gagna v�l penningar i d�rens hand? Han kunde k�pa sig vishet, men han saknar f�rst�nd.
17	17	En v�ns k�rlek best�r alltid. och en broder f�des till hj�lp i n�den.
17	18	En m�nniska utan f�rst�nd �r den som giver handslag, den som g�r i borgen f�r sin n�sta.
17	19	Den som �lskar split, han �lskar �vertr�delse; Men som bygger sin d�rr h�g, han far efter fall.
17	20	Den som har ett vr�ngt hj�rta vinner ingen framg�ng, och den som har en f�rv�nd tunga, han faller i olycka.
17	21	Den som har f�tt en d�raktig son f�r bedr�velse av honom, en d�res fader har ingen gl�dje.
17	22	Ett glatt hj�rta �r en god l�kedom, men ett brutet mod tager m�rgen ur benen.
17	23	Den ogudaktige tager g�rna sk�nker i l�nndom, f�r att han skall vr�nga r�ttens v�gar.
17	24	Den f�rst�ndige har sin blick p� visheten, men d�rens �gon �ro vid jordens �nda.
17	25	En d�raktig son �r sin faders gr�melse och en bitter sorg f�r henne som har f�tt honom.
17	26	Att pliktf�lla j�mv�l den r�ttf�rdige �r icke tillb�rligt; att sl� �dla m�n strider mot r�ttvisan.
17	27	Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes �r en man med f�rst�nd.
17	28	Om den of�rnuftige tege, s� aktades ocks� han f�r vis; den som tillsluter sina l�ppar �r f�rst�ndig.
18	1	Den egensinnige f�ljer sin egen lystnad, med all makt s�ker han strid.
18	2	D�ren fr�gar ej efter f�rst�nd, allenast efter att f� l�gga fram vad han har i hj�rtat.
18	3	D�r den ogudaktige kommer, d�r kommer f�rakt, och med skamlig vandel f�ljer sm�lek.
18	4	Orden i en mans mun �ro s�som ett djupt vatten, s�som en fl�dande b�ck, en vishetens k�lla.
18	5	Att vara partisk f�r den skyldige �r icke tillb�rligt ej heller att vr�nga r�tten f�r den oskyldige.
18	6	D�rens l�ppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
18	7	D�rens mun �r honom sj�lv till olycka, och hans l�ppar �ro en snara hans liv.
18	8	�rontasslarens ord �ro s�som l�ckerbitar och tr�nga ned till hj�rtats innand�men.
18	9	Den som �r f�rsumlig i sitt arbete, han �r allaredan en broder till r�varen.
18	10	HERRENS namn �r ett starkt torn; den r�ttf�rdige hastar dit och varder beskyddad.
18	11	Den rikes skatter �ro honom en fast stad, h�ga murar likna de, i hans inbillning.
18	12	F�re fall g�r h�gmod i mannens hj�rta, och �dmjukhet g�r f�re �ra.
18	13	Om n�gon giver svar, f�rr�n han har h�rt, s� tillr�knas det honom s�som of�rnuft och skam.
18	14	Mod uppeh�ller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan b�ra det?
18	15	Den f�rst�ndiges hj�rta f�rv�rvar kunskap, och de visas �ron s�ka kunskap.
18	16	G�vor �ppna v�g f�r en m�nniska och f�ra henne fram inf�r de store.
18	17	Den som f�rst l�gger fram sin sak har r�tt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det �r.
18	18	Lottkastning g�r en �nde p� tr�tor, den skiljer mellan m�ktiga m�n.
18	19	En f�ror�ttad broder �r sv�rare att vinna �n en fast stad, och tr�tor �ro s�som bommar f�r ett slott.
18	20	Av sin muns frukt f�r envar sin buk m�ttad, han varder m�ttad av sina l�ppars gr�da.
18	21	D�d och liv har tungan i sitt v�ld, de som g�rna bruka henne f� �ta hennes frukt.
18	22	Den som har funnit en r�tt hustru, han har funnit lycka och har undf�tt n�d av HERREN.
18	23	B�nfallande �r den fattiges tal, men den rike svarar med h�rda ord.
18	24	Den som �vlas att f� v�nner, han kommer i olycka; men v�nner finnas, mer trogna �n en broder.
19	1	B�ttre �r en fattig man som vandrar i ostrafflighet �n en man som har vr�nga l�ppar och d�rtill �r en d�re.
19	2	Ett obet�nksamt sinne, redan det �r illa; och den som �r snar p� foten, han stiger miste.
19	3	En m�nniskas eget of�rnuft kommer henne p� fall, och dock �r det p� HERREN som hennes hj�rta vredgas
19	4	Gods skaffar m�nga v�nner, men den arme bliver �vergiven av sin v�n.
19	5	Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som fr�mjar l�gn, han kommer icke undan.
19	6	M�nga s�ka en furstes ynnest, och alla �ro v�nner till den givmilde.
19	7	Den fattige �r hatad av alla sina fr�nder, �nnu l�ngre draga sig hans v�nner bort ifr�n honom; han far efter l�ften som �ro ett intet.
19	8	Den som f�rv�rvar f�rst�nd har sitt liv k�rt; den som tager vara p� insikt, han finner lycka
19	9	Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som fr�mjar l�gn, han skall f�rg�s.
19	10	Det h�ves icke d�ren att hava goda dagar, mycket mindre en tr�l att r�da �ver furstar.
19	11	F�rst�nd g�r en m�nniska t�lmodig, och det �r hennes �ra att tillgiva vad n�gon har brutit.
19	12	En konungs vrede �r s�som ett ungt lejons rytande, hans n�d �r s�som dagg p� gr�set.
19	13	En d�raktig son �r sin faders f�rd�rv, och en kvinnas tr�tor �ro ett oavl�tligt takdropp.
19	14	G�rd och gods f�r man i arv fr�n sina f�der, men en f�rst�ndig hustru �r en g�va fr�n HERREN.
19	15	L�ttja f�rs�nker i d�sighet, och den h�gl�se f�r lida hunger.
19	16	Den som h�ller budet f�r beh�lla sitt liv; den som ej aktar p� sin vandel han varder d�dad.
19	17	Den som f�rbarmar sig �ver den arme, han l�nar �t HERREN och f�r vederg�llning av honom f�r vad gott han har gjort.
19	18	Tukta din son, medan n�got hopp �r, och �tr� icke att v�lla hans d�d.
19	19	Den som f�rg�r sig i vrede, han m� plikta d�rf�r, ty om du vill st�lla till r�tta, s� g�r du det allenast v�rre.
19	20	H�r r�d och tag emot tuktan, p� det att du f�r framtiden m� bliva vis.
19	21	M�nga planer har en man i sitt hj�rta, men HERRENS r�d, det bliver best�ndande.
19	22	Efter en m�nniskas goda vilja r�knas hennes barmh�rtighet, och en fattig man �r b�ttre �n en som ljuger.
19	23	HERRENS fruktan f�r till liv; s� f�r man vila m�tt och hems�kes icke av n�got ont.
19	24	Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke f�ra den �ter till munnen.
19	25	Sl�r man bespottaren, s� bliver den f�kunnige klok; och tillr�ttavisar man den f�rst�ndige, s� vinner han kunskap.
19	26	Den som �var v�ld mot sin fader eller driver bort sin moder, han �r en vanartig och sk�ndlig son.
19	27	Min son, om du icke vill h�ra tuktan, s� far du vilse fr�n de ord som giva kunskap.
19	28	Ett ont vittne bespottar vad r�tt �r, och de ogudaktigas mun �r glupsk efter or�tt.
19	29	Straffdomar ligga redo f�r bespottarna och slag f�r d�rarnas rygg.
20	1	En bespottare �r vinet, en larmare �r rusdrycken, och ovis �r envar som raglar d�rav.
20	2	S�som ett ungt lejons rytande �r den skr�ck en konung ingiver; den som �drager sig hans vrede har f�rverkat sitt liv.
20	3	Det �r en �ra f�r en man att h�lla sig ifr�n kiv, den of�rnuftige s�ker alltid strid.
20	4	N�r h�sten kommer, vill den late icke pl�ja; d�rf�r s�ker han vid sk�rdetiden f�rg�ves efter frukt.
20	5	Planerna i en mans hj�rta �ro s�som ett djupt vatten, men en man med f�rst�nd h�mtar �nd� upp dem.
20	6	M�nga finnas, som ropa ut var och en sin barmh�rtighet; men vem kan finna en man som �r att lita p�?
20	7	Den som vandrar i ostrafflighet s�som en r�ttf�rdig man, hans barn g�r det val efter honom.
20	8	En konung, som sitter p� domarstolen, rensar med sina �gons kastskovel bort allt vad ont �r.
20	9	Vem kan s�ga: �Jag har bevarat mitt hj�rta rent, jag �r fri ifr�n synd�?
20	10	Tv� slags vikt och tv� slags m�tt, det ena som det andra �r en styggelse f�r HERREN.
20	11	Redan barnet r�jer sig i sina g�rningar, om dess vandel �r r�ttskaffens och redlig.
20	12	�rat, som h�r, och �gat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
20	13	�lska icke s�mn, p� det att du icke m� bliva fattig; h�ll dina �gon �ppna, s� f�r du br�d till fyllest.
20	14	�Uselt, uselt�, s�ger k�paren; men n�r han g�r sin v�g, rosar han sitt k�p.
20	15	Man m� hava guld, s� ock p�rlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden �ro dock l�ppar som tala f�rst�nd.
20	16	Tag kl�derna av honom, ty han har g�tt i borgen f�r en annan, och panta ut vad han har, f�r de fr�mmandes skull.
20	17	Or�ttf�nget br�d smakar mannen ljuvligt, men efter�t bliver hans mun full av stenar.
20	18	Planer hava framg�ng, n�r de �ro v�l �verlagda, och med r�dklokhet m� man f�ra krig.
20	19	Den som g�r med f�rtal, han f�rr�der hemligheter; med den som �r l�smunt m� du ej giva dig i lag.
20	20	Den som uttalar f�rbannelser �ver fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i m�rkret.
20	21	Det f�rv�rv man i f�rstone �vlas efter, det varder p� sistone icke v�lsignat.
20	22	S�g icke: �Jag vill vederg�lla ont med ont�; f�rbida HERREN, han skall hj�lpa dig.
20	23	Tv�faldig vikt �r en styggelse f�r HERREN, och falsk v�g �r icke n�got gott.
20	24	Av HERREN bero en mans steg; ja, en m�nniska f�rst�r icke sj�lv sin v�g.
20	25	Det �r farligt f�r en m�nniska att obet�nksamt helga n�got och att �verv�ga sina l�ften, f�rst n�r de �ro gjorda.
20	26	En vis konung rensar bort de ogudaktiga s�som med en kastskovel och l�ter tr�skhjulet g� �ver dem.
20	27	Anden i m�nniskan �r en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hj�rtats innand�men.
20	28	Mildhet och trofasthet �ro en konungs vakt; genom mildhet st�der han sin tron.
20	29	De ungas �ra �r deras kraft, och de gamlas prydnad �ro deras gr� h�r.
20	30	S�r som svida rena fr�n ondska, ja, tuktan renar hj�rtats innand�men.
21	1	Konungars hj�rtan �ro i HERRENS hand s�som vattenb�ckar: han leder dem varthelst han vill.
21	2	Var man tycker sin v�g vara den r�tta, men HERREN �r den som pr�var hj�rtan.
21	3	Att �va r�ttf�rdighet och r�tt, det �r mer v�rt f�r HERREN �n offer.
21	4	Stolta �gon och h�gmodigt hj�rta -- de ogudaktigas lykta �r dem till synd.
21	5	Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till f�rlust.
21	6	De skatter som f�rv�rvas genom falsk tunga, de �ro en f�rsvinnande dunst och hasta till d�den.
21	7	De ogudaktigas �verv�ld bortrycker dem sj�lva, eftersom de icke vilja g�ra vad r�tt �r.
21	8	En o�rlig mans v�g �r idel vr�nghet, men en r�ttskaffens man handla redligt
21	9	B�ttre �r att bo i en vr� p� taket �n att hava hela huset gemensamt med en tr�tgirig kvinna.
21	10	Den ogudaktiges sj�l har lust till det onda; hans n�sta finner ingen barmh�rtighet hos honom.
21	11	Straffar man bespottaren, s� bliver den f�kunnige vis: och undervisar man den vise, s� inh�mtar han kunskap.
21	12	Den R�ttf�rdige giver akt p� den ogudaktiges hus, han st�rtar de ogudaktiga i olycka.
21	13	Den som tillsluter sitt �ra f�r den armes rop, han skall sj�lv ropa utan att f� svar.
21	14	En hemlig g�va stillar vrede och en sk�nk i l�nndom v�ldsammaste f�rbittring.
21	15	Det �r den r�ttf�rdiges gl�dje att r�tt skipa, men det �r og�rningsm�nnens skr�ck.
21	16	Den m�nniska som far vilse ifr�n f�rst�ndets v�g, hon hamnar i skuggornas krets.
21	17	Den som �lskar glada dagar varder fattig; den som �lskar vin och olja bliver icke rik.
21	18	Den ogudaktige varder given s�som l�sepenning f�r den r�ttf�rdige, och den trol�se s�ttes i de redligas st�lle.
21	19	B�ttre �r att bo i ett �de land �n med en tr�tgirig och besv�rlig kvinna.
21	20	Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en d�raktig m�nniska f�rsl�sar sitt gods.
21	21	Den som far efter r�ttf�rdighet och godhet, han finner liv, r�ttf�rdighet och �ra.
21	22	En vis man kan storma en stad full av hj�ltar och bryta ned det f�ste som var dess f�rtr�stan.
21	23	Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv f�r n�d.
21	24	Bespottare m� den kallas, som �r fr�ck och �vermodig, den som far fram med fr�ck f�rm�tenhet.
21	25	Den lates beg�relse f�r honom till d�den, i det att hans h�nder icke vilja arbeta.
21	26	Den snikne �r alltid full av snikenhet; men den r�ttf�rdige giver och spar icke.
21	27	De ogudaktigas offer �r en styggelse; mycket mer, n�r det framb�res i sk�ndligt upps�t.
21	28	Ett l�gnaktigt vittne skall f�rg�s; men en man som h�r p� f�r allt framgent tala.
21	29	En ogudaktig man upptr�der fr�ckt; men den redlige vandrar sina v�gar st�ndaktigt.
21	30	Ingen vishet, intet f�rst�nd, intet r�d f�rm�r n�got mot HERREN.
21	31	H�star rustas ut f�r stridens dag, men fr�n HERREN �r det som segern kommer.
22	1	Ett gott namn �r mer v�rt �n stor rikedom, ett gott anseende �r b�ttre �n silver och guld.
22	2	Rik och fattig f� leva j�mte varandra; HERREN har gjort dem b�da.
22	3	Den kloke ser faran och s�ker skydd; men de f�kunniga l�pa �stad och f� plikta d�rf�r.
22	4	�dmjukhet har sin l�n i HERRENS fruktan, i rikedom, �ra och liv.
22	5	T�rnen och snaror ligga p� den vr�nges v�g; den som vill bevara sitt liv h�ller sig fj�rran ifr�n dem.
22	6	V�nj den unge vid den v�g han b�r vandra, s� viker han ej d�rifr�n, n�r han bliver gammal.
22	7	Den rike r�der �ver de fattiga, och l�ntagaren bliver l�ngivarens tr�l.
22	8	Den som s�r vad or�tt �r, han f�r sk�rda f�rd�rv, och hans �vermods ris f�r en �nde.
22	9	Den som unnar andra gott, han varder v�lsignad, ty han giver av sitt br�d �t den arme.
22	10	Driv ut bespottaren, s� upph�r tr�tan, och tvist och sm�delse f� en �nde.
22	11	Den som �lskar hj�rtats renhet, den vilkens l�ppar tala ljuvligt, hans v�n �r konungen.
22	12	HERRENS �gon bevara den f�rst�ndige; d�rf�r omst�rtar han den trol�ses planer.
22	13	Den late s�ger: �Ett lejon �r p� gatan; d�rute p� torget kunde jag bliva dr�pt.�
22	14	En trol�s kvinnas mun �r en djup grop; den som har tr�ffats av HERRENS vrede, han faller d�ri.
22	15	Of�rnuft l�der vid barnets hj�rta, men tuktans ris driver det bort.
22	16	Den som f�rtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver �t den rike v�llar honom allenast f�rlust. ----
22	17	B�j ditt �ra h�rtill, och h�r de vises ord, och l�gg mina l�rdomar p� hj�rtat.
22	18	Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; m� de alla ligga redo p� dina l�ppar.
22	19	F�r att du skall s�tta din f�rtr�stan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
22	20	Ja, redan f�rut har jag ju skrivit regler f�r dig och meddelat dig r�d och insikt,
22	21	f�r att l�ra dig tillf�rlitliga sanningsord, s� att du r�tt kan svara den som har s�nt dig �stad.
22	22	Plundra icke den arme, d�rf�r att han �r arm, och f�rtrampa icke den fattige porten.
22	23	Ty HERREN skall utf�ra deras sak, och dem som r�va fr�n dem skall han ber�va livet.
22	24	Giv dig icke i s�llskap med den som l�tt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
22	25	p� det att du icke m� l�ra dig hans v�gar och bereda en snara f�r ditt liv.
22	26	Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som g� i borgen f�r l�n.
22	27	Icke vill du att man skall taga ifr�n dig s�ngen d�r du ligger, om du icke har n�got att betala med?
22	28	Flytta icke ett gammalt r�m�rke, ett s�dant som dina f�der hava satt upp.
22	29	Ser du en man som �r v�l f�rfaren i sin syssla, hans plats �r att tj�na konungar; icke m� han tj�na ringa m�n.
23	1	N�r du sitter till bords med en furste, s� besinna v�l vad du har framf�r dig,
23	2	och s�tt en kniv p� din strupe, om du �r alltf�r hungrig.
23	3	Var ej lysten efter hans smakliga r�tter, ty de �ro en bedr�glig kost.
23	4	M�da dig icke f�r att bliva rik; avst� fr�n att bruka klokskap.
23	5	L�t icke dina blickar flyga efter det som ej har best�nd; ty f�rvisso g�r det sig vingar och flyger sin v�g, s�som �rnen mot himmelen.
23	6	�t icke den missunnsammes br�d, och var ej lysten efter hans smakliga r�tter;
23	7	ty han f�rfar efter sina sj�lviska ber�kningar. ��t och drick� kan han val s�ga till dig, men hans hj�rta �r icke med dig.
23	8	Den bit du har �tit m�ste du utspy, och dina v�nliga ord har du f�rspillt.
23	9	Tala icke f�r en d�res �ron, ty han f�raktar vad klokt du s�ger.
23	10	Flytta icke ett gammalt r�m�rke, och g�r icke intr�ng p� de faderl�sas �krar.
23	11	Ty deras b�rdeman �r stark; han skall utf�ra deras sak mot dig.
23	12	V�nd ditt hj�rta till tuktan och dina �ron till de ord som giva kunskap.
23	13	L�t icke gossen vara utan aga; ty om du sl�r honom med riset, s� bevaras han fr�n d�den;
23	14	ja, om du sl�r honom med riset, s� r�ddar du hans sj�l undan d�dsriket.
23	15	Min son, om ditt hj�rta bliver vist, s� gl�der sig ock mitt hj�rta;
23	16	ja, mitt innersta fr�jdar sig, n�r dina l�ppar tala vad r�tt �r.
23	17	L�t icke ditt hj�rta avundas syndare, men nit�lska f�r HERRENS fruktan best�ndigt.
23	18	F�rvisso har du d� en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
23	19	H�r, du min son, och bliv vis, och l�t ditt hj�rta g� r�tta v�gar.
23	20	Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som �ro �verd�diga i mat.
23	21	Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och s�mnaktighet giver trasiga kl�der.
23	22	H�r din fader, som har f�tt dig, och f�rakta icke din moder, n�r hon varder gammal.
23	23	S�k f�rv�rva sanning, och avh�nd dig henne icke, s�k vishet och tukt och f�rst�nd.
23	24	Stor fr�jd har den r�ttf�rdiges fader; den som har f�tt en vis son har gl�dje av honom.
23	25	M� d� din fader och din moder f� gl�dje, och m� hon som har f�tt dig kunna fr�jda sig.
23	26	Giv mig, min son, ditt hj�rta, och l�t mina v�gar behaga dina �gon.
23	27	Ty sk�kan �r en djup grop, och n�stans hustru �r en tr�ng brunn.
23	28	Ja, s�som en r�vare ligger hon p� lur och de trol�sas antal f�r�kar hon bland m�nniskorna.
23	29	Var �r ve, var �r j�mmer? Var �ro tr�tor, var �r klagan? Var �ro s�r utan sak? Var �ro �gon h�ljda i dunkel?
23	30	Jo, d�r man l�nge sitter kvar vid vinet, d�r man samlas f�r att pr�va kryddade drycker.
23	31	S� se d� icke p� vinet, att det �r s� r�tt, att det giver s�dan glans i b�garen, och att det s� l�tt rinner ned.
23	32	P� sistone stinger det ju s�som ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
23	33	Dina �gon f� d� sk�da s�llsamma syner, och ditt hj�rta talar f�rv�nda ting.
23	34	Det �r dig s�som l�ge du i havets djup, eller s�som sv�vade du uppe i en mast:
23	35	�De sl� mig, men �t v�llar mig ingen sm�rta, de st�ta mig, men jag k�nner det icke. N�r skall jag d� vakna upp, s� att jag �terigen f�r skaffa mig s�dant?�
24	1	Avundas icke onda m�nniskor, och hav ingen lust till att vara med dem.
24	2	Ty p� �verv�ld t�nka deras hj�rtan, och deras l�ppar tala olycka.
24	3	Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom f�rst�nd h�lles det vid makt.
24	4	Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt �r.
24	5	En vis man �r stark, och en man med f�rst�nd �r v�ldig i kraft.
24	6	Ja, med r�dklokhet skall man f�ra krig, och d�r de r�dvisa �ro m�nga, d�r g�r det v�l.
24	7	S�llsynt korall �r visheten f�r den of�rnuftige, i porten kan han icke uppl�ta sin mun.
24	8	Den som t�nker ut onda anslag, honom m� man kalla en r�nksmidare.
24	9	Ett of�rnuftigt p�fund �r synden, och bespottaren �r en styggelse f�r m�nniskor.
24	10	L�ter du modet falla, n�r n�d kommer p�, s� saknar du n�dig kraft.
24	11	R�dda dem som sl�pas till d�den, och bist� dem som stappla till avr�ttsplatsen.
24	12	Om du s�ger: �Se, vi visste det icke�, s� bet�nk om ej han som pr�var hj�rtan m�rker det, och om ej han som har akt p� din sj�l vet det. Och han skall vederg�lla var och en efter hans g�rningar.
24	13	�t honung, min son, ty det �r gott, och sj�lvrunnen honung �r s�t f�r din mun.
24	14	Lik s�dan m� du r�kna visheten f�r din sj�l. Om du finner henne, s� har du en framtid, och ditt hopp varder d� icke om intet.
24	15	Lura icke, du ogudaktige, p� den r�ttf�rdiges boning, �va intet v�ld mot hans vilostad.
24	16	Ty den r�ttf�rdige faller sju g�nger och st�r �ter upp; men de ogudaktiga st�rta �ver �nda olyckan.
24	17	Gl�d dig icke, n�r din fiende faller, och l�t ej ditt hj�rta fr�jda sig, n�r han st�rtar �ver �nda,
24	18	p� det att HERREN ej m� se det med misshag och flytta sin vrede ifr�n honom.
24	19	Harmas icke �ver de onda, avundas icke de ogudaktiga.
24	20	Ty den som �r ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
24	21	Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsm�n.
24	22	Ty pl�tsligt skall of�rd komma �ver dem, och vem vet n�r deras �r f� en olycklig �nde? ----
24	23	Dessa ord �ro ock av visa m�n. Att hava anseende till personen, n�r man d�mer, �r icke tillb�rligt.
24	24	Den som s�ger till den skyldige: �Du �r oskyldig�, honom skola folk f�rbanna, honom skola folkslag �nska of�rd.
24	25	Men dem som skipa r�ttvisa skall det g� v�l, och �ver dem skall komma v�lsignelse av vad gott �r.
24	26	En kyss p� l�pparna �r det, n�r n�gon giver ett r�tt svar.
24	27	Fullborda ditt arbete p� marken, g�r allting redo �t dig p� �kern; sedan m� du bygga dig bo.
24	28	B�r icke vittnesb�rd mot din n�sta utan sak; icke vill du bedraga med dina l�ppar?
24	29	S�g icke: �S�som han gjorde mot mig vill jag g�ra mot honom, jag vill vederg�lla mannen efter hans g�rningar.�
24	30	Jag gick f�rbi en lat mans �ker, en of�rst�ndig m�nniskas ving�rd.
24	31	Och se, den var alldeles full av ogr�s, dess mark var �vert�ckt av n�sslor, och dess stenmur l�g nedriven.
24	32	Och jag betraktade det och aktade d�rp�, jag s�g det och tog varning d�rav.
24	33	Ja, sov �nnu litet, slumra �nnu litet, l�gg �nnu litet h�nderna i kors f�r att vila,
24	34	s� skall fattigdomen komma farande �ver dig, och armodet s�som en v�pnad man.
25	1	Dessa ordspr�k �ro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, m�n hava gjort detta utdrag.
25	2	Det �r Guds �ra att f�rd�lja en sak, men konungars �ra att utforska en sak.
25	3	Himmelens h�jd och jordens djup och konungars hj�rtan kan ingen utrannsaka.
25	4	Skaffa slagget bort ifr�n silvret, s� f�r guldsmeden fram en klenod d�rav.
25	5	Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tj�nst, s� varder hans tron bef�st genom r�ttf�rdighet.
25	6	F�rh�v dig icke inf�r konungen, och tr�d icke fram p� de stores plats.
25	7	Ty det �r b�ttre att man s�ger till dig: �Stig hitupp�, �n att man flyttar ned dig f�r n�gon f�rn�mligare man, n�gon som dina �gon redan hava sett.
25	8	Var icke f�r hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest g�ra l�ngre fram, om din vederpart kommer dig p� skam?
25	9	Utf�r din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,
25	10	p� det att icke envar som h�r det m� lasta dig och ditt rykte bliva ont f�r best�ndigt.
25	11	Gyllene �pplen i silversk�lar �ro ord som talas i r�ttan tid.
25	12	S�som en gyllene �rring passar till ett br�stsp�nne av fint guld, s� passar en vis bestraffare till ett h�rsamt �ra.
25	13	S�som sn�ns svalka p� en sk�rdedag, s� �r en p�litlig budb�rare f�r avs�ndaren; sin herres sj�l vederkvicker han.
25	14	S�som regnskyar och bl�st, och likv�l intet regn, s� �r en man som skryter med givmildhet, men icke h�ller ord.
25	15	Genom t�lamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.
25	16	Om du finner honung, s� �t icke mer �n du t�l, s� att du ej bliver �verm�tt d�rav och f�r utspy den.
25	17	L�t din fot icke f�r ofta komma i din v�ns hus, S� att han ej bliver m�tt p� dig och f�r motvilja mot dig.
25	18	En stridshammare och ett sv�rd och en skarp pil �r den som b�r falskt vittnesb�rd mot sin n�sta.
25	19	S�som en gnagande tand och s�som ett skadedjurs fot �r den trol�ses tillf�rsikt p� n�dens dag.
25	20	S�som att taga av dig manteln p� en vinterdag, och s�som syra p� lutsalt, s� �r det att sjunga visor f�r ett sorgset hj�rta.
25	21	Om din ov�n �r hungrig, s� giv honom att �ta, och om han �r t�rstig, s� giv honom att dricka;
25	22	s� samlar du gl�dande kol p� hans huvud, och HERREN skall vederg�lla dig.
25	23	Nordanvind f�der regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
25	24	B�ttre �r att bo i en vr� p� taket �n att hava hela huset gemensamt med en tr�tgirig kvinna.
25	25	S�som friskt vatten f�r den f�rsm�ktande, s� �r ett gott budskap ifr�n fj�rran land.
25	26	S�som en grumlad k�lla och en f�rd�rvad brunn, s� �r en r�ttf�rdig som vacklar inf�r den ogudaktige.
25	27	Att �ta f�r mycket honung �r icke gott, och den som vinner �ra f�r sin �ra nagelfaren.
25	28	S�som en stad vars murar �ro nedbrutna och borta, s� �r en man som icke kan styra sitt sinne.
26	1	S�som sn� icke h�r till sommaren och regn icke till sk�rdetiden, s� h�ves det ej heller att d�ren f�r �ra.
26	2	S�som sparven far sin kos, och s�som svalan flyger bort, s� far en of�rtj�nt f�rbannelse f�rbi.
26	3	Piskan f�r h�sten, betslet f�r �snan och riset f�r d�rarnas rygg!
26	4	Svara icke d�ren efter hans of�rnuft, s� att du icke sj�lv bliver honom lik.
26	5	Svara d�ren efter hans of�rnuft, f�r att han icke m� tycka sig vara vis.
26	6	Den som s�nder bud med en d�re, han hugger sj�lv av sig f�tterna, och f�r olycka till dryck.
26	7	Lika den lames ben, som h�nga kraftl�sa ned, �ro ordspr�k i d�rars mun.
26	8	S�som att binda slungstenen fast vid slungan, s� �r det att giva �ra �t en d�re.
26	9	S�som n�r en t�rntagg kommer i en drucken mans hand, s� �r det med ordspr�k i d�rars mun.
26	10	En m�stare g�r sj�lv allt, men d�ren lejer, och lejer vem som kommer.
26	11	Lik en hund som v�nder �ter till i sina spyor d�re som p� nytt begynner sitt of�rnuft.
26	12	Ser du en man som tycker sig sj�lv vara vis, det �r mer hopp om en d�re �n om honom.
26	13	Den late s�ger: �Ett vilddjur �r p� v�gen, ja, ett lejon �r p� gatorna.
26	14	D�rren v�nder sig p� sitt g�ngj�rn, och den late v�nder sig i sin s�ng.
26	15	Den late sticker sin hand i fatet, men finner det m�dosamt att f�ra den �ter till munnen.
26	16	Den late tycker sig vara vis, mer �n sju som giva f�rst�ndiga svar.
26	17	Lik en som griper en hund i �ronen �r den som f�rivrar sig vid andras kiv, d�r han g�r fram.
26	18	Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och d�dar,
26	19	�r en man som bedrager sin n�sta och sedan s�ger: �Jag gjorde det ju p� sk�mt.�
26	20	N�r veden tager slut, slocknar elden. och n�r �rontasslaren �r borta, stillas tr�tan.
26	21	S�som gl�d kommer av kol, och eld av ved, s� uppt�ndes kiv av en tr�tgirig man.
26	22	�rontasslarens ord �ro s�som l�ckerbitar och tr�nga ned till hj�rtats innand�men.
26	23	S�som silverglasering p� ett s�ndrigt lerk�rl �ro k�rleksgl�dande l�ppar, d�r hj�rtat �r ondskefullt.
26	24	En fiende f�rst�ller sig i sitt tal, men i sitt hj�rta b�r han p� svek.
26	25	Om han g�r sin r�st ljuvlig, s� tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse �r i hans hj�rta.
26	26	Hatet brukar list att f�rd�lja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i f�rsamlingen.
26	27	Den som gr�ver en grop, han faller sj�lv d�ri, och den som v�ltrar upp en sten, p� honom rullar den tillbaka.
26	28	En l�gnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall �stad.
27	1	Ber�m dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan b�ra i sitt sk�te.
27	2	M� en annan ber�mma dig, och icke din egen mun, fr�mmande, och icke dina egna l�ppar.
27	3	Sten �r tung, och sand �r sv�r att b�ra, men tyngre �n b�da �r f�rargelse genom en of�rnuftig man.
27	4	Vrede �r en grym sak och harm en st�rtflod, men vem kan best� mot svartsjuka?
27	5	B�ttre �r �ppen tillr�ttavisning �n k�rlek som h�lles f�rdold.
27	6	V�nnens slag givas i trofasthet, men ov�nnens kyssar till �verfl�d.
27	7	Den m�tte trampar honung under f�tterna, men den hungrige finner allt vad bittert �r s�tt.
27	8	Lik en f�gel som har m�st fly ifr�n sitt bo �r en man som har m�st fly ifr�n sitt hem.
27	9	Salvor och r�kelse g�ra hj�rtat glatt, �mhet hos en v�n som giver v�lbet�nkta r�d.
27	10	Din v�n och din faders v�n m� du icke l�ta fara, g� icke till din broders hus, n�r of�rd drabbar dig; b�ttre �r en granne som st�r dig n�ra �n broder som st�r dig fj�rran.
27	11	Bliv vis, min son, s� gl�der du mitt hj�rta; jag kan d� giva den svar, som sm�dar mig.
27	12	Den kloke ser faran och s�ker skydd; de f�kunniga l�pa �stad och f� plikta d�rf�r.
27	13	Tag kl�derna av honom, ty han har g�tt i borgen f�r en annan, och panta ut vad han har, f�r den fr�mmande kvinnans skull.
27	14	Den som v�lsignar sin n�sta med h�g r�st bittida om morgonen, honom kan det tillr�knas s�som en f�rbannelse.
27	15	Ett oavl�tligt takdropp p� en regnig dag och en tr�tgirig kvinna, det kan aktas lika.
27	16	Den som vill l�gga band p� en s�dan vill l�gga band p� vinden, och hala oljan m�ter hans h�gra hand.
27	17	J�rn giver sk�rpa �t j�rn; s� sk�rper den ena m�nniskan den andra.
27	18	Den som v�rdar sitt fikontr�d, han f�r �ta dess frukt; och den som v�rdar sig om sin herre, han kommer till �ra.
27	19	S�som spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, s� avspeglar den ena m�nniskans hj�rta den andras.
27	20	D�dsriket och avgrunden kunna icke m�ttas; s� bliva ej heller m�nniskans �gon m�tta.
27	21	Silvret pr�vas genom degeln och guldet genom sm�ltugnen, s� ock en man genom sitt rykte.
27	22	Om du st�tte den of�rnuftige mortel med en st�t, bland grynen, s� skulle hans of�rnuft �nd� g� ur honom.
27	23	Se v�l till dina f�r, och hav akt p� dina hjordar.
27	24	Ty rikedom varar icke evinnerligen; best�r ens en krona fr�n sl�kte till sl�kte?
27	25	N�r ny brodd skjuter upp efter gr�set som f�rsvann, och n�r foder samlas in p� bergen,
27	26	d� �ger du lamm till att bereda dig kl�der och bockar till att k�pa dig �ker;
27	27	d� giva dig getterna mj�lk nog, till f�da �t dig sj�lv och ditt hus och till underh�ll �t dina tj�narinnor.
28	1	De ogudaktiga fly, om ock ingen f�rf�ljer dem; men de r�ttf�rdiga �ro of�rskr�ckta s�som unga lejon.
28	2	F�r sin �vertr�delses skull f�r ett land m�nga herrar; men d�r folket har f�rst�nd och inser vad r�tt �r, d�r bliver det best�ndande.
28	3	En usel herre, som f�rtrycker de arma, �r ett regn som f�rh�rjar i st�llet f�r att giva br�d.
28	4	De som �vergiva lagen prisa de ogudaktiga, men de som h�lla lagen g� till strids mot dem.
28	5	Onda m�nniskor f�rst� icke vad r�tt �r, men de som s�ka HERREN, de f�rst� allt.
28	6	B�ttre �r en fattig man som vandrar i ostrafflighet rik som i vr�nghet g�r dubbla v�gar.
28	7	Den yngling �r f�rst�ndig, som tager lagen i akt; men som giver sig i s�llskap med sl�sare g�r sin fader skam.
28	8	De som f�r�kar sitt gods genom ocker och r�ntor, han samlar �t den som f�rbarmar sig �ver de arma.
28	9	Om n�gon v�nder bort sitt �ra och icke vill h�ra lagen, s� �r till och med hans b�n en styggelse.
28	10	Den som leder de redliga vilse in p� en ond v�g, han faller sj�lv i sin grop; men de ostraffliga f� till sin arvedel vad gott �r.
28	11	En rik man tycker sig vara vis, men en fattig man med f�rst�nd uppdagar hurudan han �r.
28	12	N�r de r�ttf�rdiga triumfera, st�r allt h�rligt till; men n�r de ogudaktiga komma till makt, f�r man leta efter m�nniskor.
28	13	Den som f�rd�ljer sina �vertr�delser, honom g�r det icke v�l; men den som bek�nner och �vergiver dem, han f�r barmh�rtighet.
28	14	S�ll �r den m�nniska som st�ndigt tager sig till vara; men den som f�rh�rdar sitt hj�rta, han faller i olycka.
28	15	Lik ett rytande lejon och en glupande bj�rn �r en ogudaktig furste �ver ett fattigt folk.
28	16	Du furste utan f�rst�nd, du som �var mycket v�ld, att den som hatar or�tt vinning, han skall l�nge leva.
28	17	En m�nniska som tryckes av blodskuld bliver en flykting �nda till sin grav, och ingen m� hj�lpa en s�dan.
28	18	Den som vandrar ostraffligt, han bliver fr�lst; men den som i vr�nghet g�r dubbla v�gar, han faller p� en av dem.
28	19	Den som brukar sin �ker f�r br�d till fyllest; men den som far efter f�f�ngliga ting f�r fattigdom till fyllest.
28	20	En redlig man f�r mycken v�lsignelse; men den som fikar efter att varda rik, kan bliver icke ostraffad.
28	21	Att hava anseende till personen �r icke tillb�rligt; men f�r ett stycke br�d g�r sig m�ngen till �vertr�dare.
28	22	Den missunnsamme �vlas efter �godelar och f�rst�r icke att brist skall komma �ver honom.
28	23	Den som tillr�ttavisar en avf�lling skall vinna ynnest, mer �n den som g�r sin tunga hal.
28	24	Den som plundrar sin fader eller sin moder och s�ger: �Det �r ingen synd�, han �r stallbroder till r�varen.
28	25	Den som �r lysten efter vinning uppv�cker tr�ta; men den som f�rtr�star p� HERREN varder rikligen m�ttad.
28	26	Den som f�rlitar sig p� sitt f�rst�nd, han �r en d�re; men den som vandrar i vishet, han bliver hulpen.
28	27	Den som giver �t den fattige, honom skall intet fattas; men den som tillsluter sina �gon drabbas av mycken f�rbannelse.
28	28	N�r de ogudaktiga komma till makt, g�mma sig m�nniskorna; men n�r de f�rg�s, v�xa de r�ttf�rdiga till.
29	1	Den som f�r mycken tillr�ttavisning, men f�rbliver h�rdnackad, han varder of�rt�nkt krossad utan r�ddning.
29	2	N�r de r�ttf�rdiga v�xa till, gl�der sig folket, men n�r den ogudaktige kommer till v�lde, suckar folket.
29	3	Den som �lskar vishet g�r sin fader gl�dje; men den som giver sig i s�llskap med sk�kor f�rst�r vad han �ger.
29	4	Genom r�ttvisa h�ller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar g�rder, har f�rd�rvar det.
29	5	Den man som smickrar sin n�sta han breder ut ett n�t f�r han f�tter.
29	6	En ond m�nniskas �vertr�delse bliver henne en snara, men den r�ttf�rdige f�r jubla och gl�djas.
29	7	Den r�ttf�rdige v�rdar sig om de armas sak, men den ogudaktige f�rst�r intet.
29	8	Bespottare uppvigla staden, men visa m�n stilla vreden.
29	9	N�r en vis man vill g� till r�tta med en of�rnuftig man, d� vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
29	10	De blodgiriga hata den som �r ostrafflig, men de redliga s�ka skydda hans liv.
29	11	D�ren sl�pper all sin vrede l�s, men den vise stillar den till slut.
29	12	Den furste som aktar p� l�gnaktigt tal, hans tj�nare �ro alla ogudaktiga.
29	13	Den fattige och f�rtryckaren f� leva j�mte varandra; av HERREN f� b�das �gon sitt ljus.
29	14	Den konung som d�mer de armas r�tt. hans tron skall best� evinnerligen.
29	15	Ris och tillr�ttavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam �ver sin moder.
29	16	D�r de ogudaktiga v�xa till, d�r v�xer �vertr�delsen till, men de r�ttf�rdiga skola se deras fall med lust.
29	17	Tukta din son, s� skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis �t din sj�l.
29	18	D�r profetia icke finnes, d�r bliver folket tygell�st; men s�ll �r den som h�ller lagen.
29	19	Med ord kan man icke tukta en tj�nare ty om han �n f�rst�r, s� r�ttar han sig icke d�refter.
29	20	Ser du en man som �r snar till att tala, det �r mer hopp om en d�re �n om honom.
29	21	Om n�gon �r f�r efterl�ten mot sin tj�nare i hans ungdom, s� visar denne honom p� sistone f�rakt.
29	22	En snarsticken man uppv�cker tr�ta, och den som l�tt f�rt�rnas beg�r ofta �vertr�delse.
29	23	En m�nniskas h�gmod bliver henne till f�r�dmjukelse, men den �dmjuke vinner �ra.
29	24	Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; n�r han h�r edsf�rpliktelsen, yppar han intet.
29	25	M�nniskofruktan har med sig snaror, men den som f�rtr�star p� HERREN, han varder beskyddad.
29	26	M�nga s�ka en furstes ynnest, men av HERREN f�r var och en sin r�tt.
29	27	En or�ttf�rdig man �r en styggelse f�r de r�ttf�rdiga, och den som vandrar i redlighet �r en styggelse f�r den ogudaktige.
30	1	Detta �r Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. S� talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.
30	2	Ja, jag �r f�r of�rnuftig f�r att kunna r�knas s�som m�nniska, jag har icke m�nskligt f�rst�nd;
30	3	vishet har jag icke f�tt l�ra, s� att jag �ger kunskap om den Helige.
30	4	Vem har stigit upp till himmelen och �ter farit ned? Vem har samlat vinden i sina h�nder? Vem har knutit in vattnet i ett kl�de? Vem har fastst�llt jordens alla gr�nser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?
30	5	Allt Guds tal �r luttrat; han �r en sk�ld f�r dem som taga sin tillflykt till honom.
30	6	L�gg icke n�got till hans ord, p� det att han icke m� besl� dig med l�gn.
30	7	Om tv� ting beder jag dig, v�gra mig dem icke, intill min d�d:
30	8	L�t f�f�nglighet och l�gn vara fj�rran ifr�n mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men l�t mig f� det br�d mig tillkommer.
30	9	Jag kunde eljest, om jag bleve alltf�r matt, f�rneka dig, att jag sporde: �Vem �r HERREN?� eller om jag bleve alltf�r fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, f�rgripa mig p� min Guds namn.
30	10	F�rtala icke en tj�nare inf�r hans herre; han kunde eljest f�rbanna dig, s� att du stode d�r med skam.
30	11	Ett sl�kte d�r man f�rbannar sin fader, och d�r man icke v�lsignar sin moder;
30	12	ett sl�kte som tycker sig vara rent, fast�n det icke har avtv�tt sin orenlighet;
30	13	ett sl�kte -- huru stolta �ro icke dess �gon, och huru fulla av h�gmod �ro icke dess blickar!
30	14	ett sl�kte vars t�nder �ro sv�rd, och vars kindt�nder �ro knivar, s� att de �ta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur m�nniskornas krets!
30	15	Blodigeln har tv� d�ttrar: �Giv hit, giv hit.� Tre finnas, som icke kunna m�ttas, ja, fyra, som aldrig s�ga: �Det �r nog�:
30	16	d�dsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan m�ttas med vatten, och elden, som aldrig s�ger: �Det �r nog.�
30	17	Den som bespottar sin fader och f�rsm�r att lyda sin moder hans �ga skola korparna vid b�cken hacka ut, och �rnens ungar skola �ta upp det.
30	18	Tre ting �ro mig f�r underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan sp�ra:
30	19	�rnens v�g under himmelen, ormens v�g �ver klippan, skeppets v�g mitt i havet och en mans v�g hos en ung kvinna.
30	20	S�dant �r �ktenskapsbryterskans s�tt: hon njuter sig m�tt och stryker sig s� om munnen och s�ger: �Jag har intet or�tt gjort.�
30	21	Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uth�rda:
30	22	under en tr�l, n�r han bliver konung, och en d�re, n�r han f�r �ta sig m�tt,
30	23	under en f�rsm�dd kvinna, n�r hon f�r man och en tj�nstekvinna, n�r hon tr�nger undan sin fru.
30	24	Fyra finnas, som �ro sm� p� jorden, och likv�l �r stor vishet dem besk�rd:
30	25	myrorna �ro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin f�da;
30	26	klippdassarna �ro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;
30	27	gr�shopporna hava ingen konung, men i h�rordning draga de alla ut;
30	28	gecko-�dlan kan gripas med h�nderna, dock bor hon i konungapalatser.
30	29	Tre finnas, som skrida st�tligt fram, ja, fyra, som hava en st�tlig g�ng:
30	30	lejonet, hj�lten bland djuren, som ej viker tillbaka f�r n�gon,
30	31	en stridsrustad h�st och en bock och en konung i spetsen f�r sin h�r.
30	32	Om du har f�rh�vt dig, evad det var d�rskap eller det var medveten synd, s� l�gg handen p� munnen.
30	33	Ty s�som ost pressas ut ur mj�lk, och s�som blod pressas ut ur n�san, s� utpressas kiv ur vrede. ----
31	1	Detta �r konung Lemuels ord, vad hans moder sade, n�r hon f�rmanade honom:
31	2	H�r, min son, ja, h�r, du mitt livs son, h�r, du mina l�ftens son.
31	3	Giv icke din kraft �t kvinnor, v�nd icke dina v�gar till dem som �ro konungars f�rd�rv.
31	4	Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fr�ga efter starka drycker.
31	5	De kunde eljest under sitt drickande f�rg�ta lagen och f�rv�nda r�tten f�r alla el�ndets barn.
31	6	Nej, �t den olycklige give man starka drycker och vin �t dem som hava en bedr�vad sj�l.
31	7	M� dessa dricka och f�rg�ta sitt armod och h�ra upp att t�nka p� sin vederm�da.
31	8	Uppl�t din mun till f�rm�n f�r den stumme och till att skaffa alla hj�lpl�sa r�tt.
31	9	Ja, uppl�t din mun och d�m med r�ttvisa, och skaffa den betryckte och fattige r�tt. ----
31	10	En idog hustru, var finner man en s�dan? L�ngt h�gre �n p�rlor st�r hon i pris.
31	11	P� henne f�rlitar sig hennes mans hj�rta, och b�rgning kommer icke att fattas honom.
31	12	Hon g�r honom vad ljuvt �r och icke vad lett �r, i alla sina levnadsdagar.
31	13	Omsorg har hon om ull och lin och l�ter sina h�nder arbeta med lust.
31	14	Hon �r s�som en k�pmans skepp, sitt f�rr�d h�mtar hon fj�rran ifr�n.
31	15	Medan det �nnu �r natt, st�r hon upp och s�tter fram mat �t sitt husfolk, �t tj�narinnorna deras best�mda del.
31	16	Hon har planer p� en �ker, och hon skaffar sig den; av sina h�nders f�rv�rv planterar hon en ving�rd.
31	17	Hon omgjordar sina l�nder med kraft och l�gger driftighet i sina armar.
31	18	S� f�rm�rker hon att hennes hush�llning g�r v�l; hennes lampa sl�ckes icke ut om natten.
31	19	Till spinnrocken griper hon med sina h�nder, och hennes fingrar fatta om sl�ndan.
31	20	F�r den betryckte �ppnar hon sin hand och r�cker ut sina armar mot den fattige.
31	21	Av sn�tiden fruktar hon intet f�r sitt hus, ty hela hennes hus har kl�der av scharlakan.
31	22	Sk�na t�cken g�r hon �t sig, hon har kl�der av finaste linne och purpur.
31	23	Hennes man �r k�nd i stadens portar, d�r han sitter bland landets �ldste.
31	24	Fina linneskjortor g�r hon och s�ljer dem, och b�lten avyttrar hon till kr�maren.
31	25	Kraft och heder �r hennes kl�dnad, och hon ler mot den dag som kommer.
31	26	Sin mun uppl�ter hon med vishet, och har v�nlig f�rmaning p� sin tunga.
31	27	Hon vakar �ver ordningen i sitt hus och �ter ej i l�ttja sitt br�d.
31	28	Hennes s�ner st� upp och prisa henne s�ll, hennes man likas� och f�rkunnar hennes lov:
31	29	�M�nga idoga kvinnor hava funnits, men du, du �verg�r dem allasammans.�
31	30	Sk�nhet �r f�rg�nglig och f�gring en vindfl�kt; men prisas m� en hustru som fruktar HERREN.
31	31	M� hon f� njuta sina g�rningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.

Multilingual Scriptures

(Compare books in 2 different language versions of your choice)

Comparison Search:

Free Search: