Multilingual Scriptures

Multilingual Scriptures Home » Swedish 1917 Bible » 1 Chronicles

Swedish 1917 Bible
Chapter #	Verse #	Verse Detail
1	1	Adam, Set, Enos,
1	2	Kenan, Mahalalel, Jered,
1	3	Hanok, Metusela, Lemek,
1	4	Noa, Sem, Ham och Jafet.
1	5	Jafets s�ner voro Gomer, Magog, Madai, Javan, Tubal, Mesek och Tiras.
1	6	Gomers s�ner voro Askenas, Difat och Togarma.
1	7	Javans s�ner voro Elisa och Tarsisa, kitt�erna och rodan�erna.
1	8	Hams s�ner voro Kus, Misraim, Put och Kanaan.
1	9	Kus' s�ner voro Seba, Havila, Sabta, Raema och Sabteka. Raemas s�ner voro Saba och Dedan.
1	10	Men Kus f�dde Nimrod; han var den f�rste som uppr�ttade ett v�lde p� jorden.
1	11	Och Misraim f�dde lud�erna, anam�erna, lehab�erna, naftuh�erna,
1	12	patros�erna, kasluh�erna, fr�n vilka filist�erna hava utg�tt, och kaftor�erna.
1	13	Och Kanaan f�dde Sidon, som var hans f�rstf�dde, och Het,
1	14	s� ock jebus�erna, amor�erna och girgas�erna,
1	15	hiv�erna, ark�erna, sin�erna,
1	16	arvad�erna, semar�erna och hamat�erna.
1	17	Sems s�ner voro Elam, Assur, Arpaksad, Lud och Aram, s� ock Us, Hul, Geter och Mesek.
1	18	Arpaksad f�dde Sela, och Sela f�dde Eber.
1	19	Men �t Eber f�ddes tv� s�ner; den ene hette Peleg, ty i hans tid blev jorden f�rdelad; och hans broder hette Joktan.
1	20	Och Joktan f�dde Almodad, Selef, Hasarmavet, Jera,
1	21	Hadoram, Usal, Dikla,
1	22	Ebal, Abimael, Saba,
1	23	Ofir, Havila och Jobab; alla dessa voro Joktans s�ner.
1	24	Sem, Arpaksad, Sela,
1	25	Eber, Peleg, Regu,
1	26	Serug, Nahor, Tera,
1	27	Abram, det �r Abraham
1	28	Abrahams s�ner voro Isak och Ismael.
1	29	Detta �r deras sl�kttavla: Nebajot, Ismaels f�rstf�dde, vidare Kedar, Adbeel och Mibsam,
1	30	Misma och Duma, Massa, Hadad och Tema,
1	31	Jetur, Nafis och Kedma. Dessa voro Ismaels s�ner.
1	32	Och de s�ner som Ketura, Abrahams bihustru, f�dde voro Simran, Joksan, Medan, Midjan, Jisbak och Sua. Joksans s�ner voro Saba och Dedan.
1	33	Och Midjans s�ner voro Efa, Efer, Hanok, Abida och Eldaa. Alla dessa voro Keturas s�ner.
1	34	Och Abraham f�dde Isak. Isaks s�ner voro Esau och Israel.
1	35	Esaus s�ner voro Elifas, Reguel, Jeus, Jaelam och Kora.
1	36	Elifas' s�ner voro Teman och Omar, Sefi och Gaetam, Kenas, Timna och Amalek
1	37	Reguels s�ner voro Nahat, Sera, Samma och Missa.
1	38	Men Seirs s�ner voro Lotan, Sobal, Sibeon, Ana, Dison, Eser och Disan.
1	39	Lotans s�ner voro Hori och Homam; och Lotans syster var Timna.
1	40	Sobals s�ner voro Aljan, Manahat och Ebal, Sefi och Onam. Och Sibeons s�ner voro Aja och Ana.
1	41	Anas s�ner voro Dison. Och Disons s�ner voro Hamran, Esban, Jitran och Keran.
1	42	Esers s�ner voro Bilhan, Saavan, Jaakan. Disans s�ner voro Us och Aran.
1	43	Och dessa voro de konungar som regerade i Edoms land, innan �nnu n�gon israelitisk konung var konung d�r: Bela, Beors son, och hans stad hette Dinhaba.
1	44	N�r Bela dog, blev Jobab, Seras son, fr�n Bosra, konung efter honom.
1	45	N�r Jobab dog, blev Husam fr�n teman�ernas land konung efter honom.
1	46	N�r Husam dog, blev Hadad, Bedads son, konung efter honom, han som slog midjaniterna p� Moabs mark; och hans stad hette Avit.
1	47	N�r Hadad dog, blev Samla fr�n Masreka konung efter honom.
1	48	N�r Samla dog, blev Saul, fr�n Rehobot vid floden, konung efter honom.
1	49	N�r Saul dog, blev Baal-Hanan, Akbors son, konung efter honom
1	50	N�r Baal-Hanan dog, blev Hadad konung efter honom; och hans stad hette Pagi, och hans hustru hette Mehetabel, dotter till Matred, var dotter till Me-Sahab.
1	51	Men n�r Hadad hade d�tt, voro dessa Edoms stamfurstar: fursten Timna, fursten Alja, fursten Jetet,
1	52	fursten Oholibama, fursten Ela, fursten Pinon,
1	53	fursten Kenas, fursten Teman, fursten Mibsar,
1	54	fursten Magdiel, fursten Iram. Dessa voro Edoms stamfurstar.
2	1	Dessa voro Israels s�ner: Ruben, Simeon, Levi och Juda, Isaskar och Sebulon,
2	2	Dan, Josef och Benjamin, Naftali, Gad och Aser.
2	3	Judas s�ner voro Er, Onan och Sela; dessa tre f�ddes �t honom av Suas dotter, kananeiskan. Men Er, Judas f�rstf�dde, misshagade HERREN; d�rf�r d�dade han honom.
2	4	Och Tamar, hans sonhustru, f�dde �t honom Peres och Sera, s� att Judas s�ner voro tillsammans fem.
2	5	Peres' s�ner voro Hesron och Hamul.
2	6	Seras s�ner voro Simri, Etan, Heman, Kalkol och Dara, tillsammans fem.
2	7	Men Karmis s�ner voro Akar, som drog olycka �ver Israel, n�r han trol�st f�rgrep sig p� det tillspillogivna.
2	8	Och Etans s�ner voro Asarja.
2	9	Och de s�ner som f�ddes �t Hesron voro Jerameel, Ram och Kelubai.
2	10	Och Ram f�dde Amminadab, och Amminadab f�dde Naheson, h�vding f�r Juda barn.
2	11	Naheson f�dde Salma, och Salma f�dde Boas.
2	12	Boas f�dde Obed, och Obed f�dde Isai.
2	13	Isai f�dde Eliab, som var hans f�rstf�dde, Abinadab, den andre, och Simea, den tredje,
2	14	Netanel, den fj�rde, Raddai, den femte,
2	15	Osem, den sj�tte, David, den sjunde.
2	16	Och deras systrar voro Seruja och Abigail. Och Serujas s�ner voro Absai, Joab och Asael, tillsammans tre.
2	17	Och Abigail f�dde Amasa, och Amasas fader var ismaeliten Jeter.
2	18	Och Kaleb, Hesrons son, f�dde ett barn av kvinnk�n, Asuba, d�rtill ock Jeriot; och dessa voro henne s�ner: Jeser, Sobab och Ardon.
2	19	Och n�r Asuba dog, tog Kaleb Efrat till hustru �t sig, och hon f�dde �t honom Hur.
2	20	Och Hur f�dde Uri, och Uri f�dde Besalel.
2	21	D�refter gick Hesron in till Makirs, Gileads faders, dotter; henne tog han till hustru, n�r han var sextio �r gammal. Och hon f�dde �t honom Segub.
2	22	Och Segub f�dde Jair; denne hade tjugutre st�der i Gileads land.
2	23	Men gesur�erna och aram�erna togo ifr�n dem Jairs byar j�mte Kenat med underlydande orter, sextio st�der. Alla dessa voro s�ner till Makir, Gileads fader.
2	24	Och sedan Hesron hade d�tt i Kaleb-Efrata, f�dde Hesrons hustru Abia �t honom Ashur, Tekoas fader.
2	25	Och Jerameels, Hesrons f�rstf�ddes, s�ner voro Ram, den f�rstf�dde, vidare Buna, Oren och Osem samt Ahia.
2	26	Men Jerameel hade en annan hustru som hette Atara; hon var moder till Onam.
2	27	Och Rams, Jerameels f�rstf�ddes, s�ner voro Maas, Jamin och Eker.
2	28	Onams s�ner voro Sammai och Jada; och Sammais s�ner voro Nadab och Abisur.
2	29	Och Abisurs hustru hette Abihail; hon f�dde �t honom Aban och Molid.
2	30	Nadabs s�ner voro Seled och Appaim. Seled dog barnl�s.
2	31	Men Appaims s�ner voro Jisei; Jiseis s�ner voro Sesan; Sesans s�ner voro Alai.
2	32	Jadas, Sammais broders, s�ner voro Jeter och Jonatan. Jeter dog barnl�s.
2	33	Men Jonatans s�ner voro Pelet och Sasa. Dessa voro Jerameels s�ner.
2	34	Men Sesan hade inga s�ner, utan allenast d�ttrar. Nu hade Sesan en egyptisk tj�nare som hette Jarha.
2	35	Och Sesan gav sin dotter till hustru �t sin tj�nare Jarha, och hon f�dde �t honom Attai.
2	36	Attai f�dde Natan, och Natan f�dde Sabad.
2	37	Sabad f�dde Eflal, och Eflal f�dde Obed.
2	38	Obed f�dde Jehu, och Jehu f�dde Asarja.
2	39	Asarja f�dde Heles, och Heles f�dde Eleasa.
2	40	Eleasa f�dde Sisamai, och Sisamai f�dde Sallum.
2	41	Sallum f�dde Jekamja, och Jekamja f�dde Elisama.
2	42	Och Kalebs, Jerameels broders, s�ner voro Mesa, hans f�rstf�dde, som var Sifs fader, och Maresas, Hebrons faders, s�ner.
2	43	Men Hebrons s�ner voro Kora, Tappua, Rekem och Sema.
2	44	Sema f�dde Raham, Jorkeams fader. Men Rekem f�dde Sammai.
2	45	Sammais son var Maon, och Maon var Bet-Surs fader.
2	46	Och Efa, Kalebs bihustru, f�dde Haran, Mosa och Gases; och Haran f�dde Gases.
2	47	Och Jadais s�ner voro Regem, Jotam, Gesan, Pelet, Efa och Saaf.
2	48	Kalebs bihustru Maaka f�dde Seber och Tirhana.
2	49	Hon f�dde ock Saaf, Madmannas fader, Seva, Makbenas fader och Gibeas fader. Och Kalebs dotter var Aksa.
2	50	Dessa voro Kalebs s�ner: Hurs, Efratas f�rstf�ddes, son var Sobal Kirjat-Jearims fader,
2	51	vidare Salma, Bet-Lehems fader, och Haref, Bet-Gaders fader.
2	52	S�ner till Sobal, Kirjat-Jearims fader, voro Haroe och h�lften av Hammenuhot-sl�kten.
2	53	Men Kirjat-Jearims sl�kter voro jeteriterna, putiterna, sumatiterna och misraiterna. Fr�n dem utgingo sorgatiterna och estaoliterna.
2	54	Salmas s�ner voro Bet-Lehem och netofatiterna, Atrot-Bet-Joab, s� ock h�lften av manahatiterna, sorgiterna.
2	55	Och de skriftl�rdes sl�kter, deras som bodde i Jaebes, voro tireatiterna, simeatiterna, sukatiterna. Dessa voro de kain�er som h�rstammade fr�n Hammat, fader till Rekabs sl�kt.
3	1	Dessa voro de s�ner som f�ddes �t David i Hebron: Amnon, den f�rstf�dde, av Ahinoam fr�n Jisreel; Daniel, den andre, av Abigail fr�n Karmel;
3	2	Absalom, den tredje, son till Maaka, som var dotter till Talmai, konungen i Gesur; Adonia, den fj�rde, Haggits son;
3	3	Sefatja, den femte, av Abital; Jitream, den sj�tte, av hans hustru Egla.
3	4	Dessa sex f�ddes �t honom i Hebron, d�r han regerade i sju �r och sex m�nader. I Jerusalem �ter regerade han i trettiotre �r.
3	5	Och dessa s�ner f�ddes �t honom i Jerusalem: Simea, Sobab, Natan och Salomo, tillsammans fyra, av Bat-Sua, Ammiels dotter;
3	6	vidare Jibhar, Elisama, Elifelet,
3	7	Noga, Nefeg, Jafia,
3	8	Elisama, Eljada och Elifelet, tillsammans nio.
3	9	Detta var alla Davids s�ner, f�rutom s�nerna med bihustrurna; och Tamar var deras syster.
3	10	Salomos son var Rehabeam. Hans son var Abia; hans son var Asa; hans son var Josafat.
3	11	Hans son var Joram; hans son var Ahasja; hans son var Joas.
3	12	Hans son var Amasja; hans son var Asarja; hans son var Jotam.
3	13	Hans son var Ahas; hans son var Hiskia; hans son var Manasse.
3	14	Hans son var Amon; hans son var Josia.
3	15	Josias s�ner voro Johanan den f�rstf�dde, Jojakim, den andre, Sidkia, den tredje, Sallum, den fj�rde.
3	16	Jojakims s�ner voro hans son Jekonja och dennes son Sidkia.
3	17	Jekonjas s�ner voro Assir och dennes son Sealtiel,
3	18	vidare Malkiram, Pedaja, Senassar, Jekamja, Hosama och Nedabja.
3	19	Pedajas s�ner voro Serubbabel och Simei. Serubbabels s�ner voro Mesullam och Hananja, och deras syster var Selomit,
3	20	vidare Hasuba, Ohel, Berekja, Hasadja och Jusab-Hesed, tillsammans fem.
3	21	Hananjas s�ner voro Pelatja och Jesaja, vidare Refajas s�ner, Arnans s�ner, Obadjas s�ner och Sekanjas s�ner.
3	22	Sekanjas s�ner voro Semaja, Semajas s�ner voro Hattus, Jigeal, Baria, Nearja och Safat, tillsammans sex.
3	23	Nearjas s�ner voro Eljoenai, Hiskia och Asrikam, tillsammans tre.
3	24	Eljoenais s�ner voro Hodauja, Eljasib, Pelaja, Ackub, Johanan, Delaja och Anani, tillsammans sju.
4	1	Judas s�ner voro Peres, Hesron, Karmi, Hur och Sobal.
4	2	Och Reaja, Sobals son, f�dde Jahat, och Jahat f�dde Ahumai och Lahad. Dessa voro sorgatiternas sl�kter.
4	3	Och dessa voro Abi-Etams s�ner: Jisreel, Jisma och Jidbas, och deras syster hette Hasselelponi,
4	4	vidare Penuel, Gedors fader, och Eser, Husas fader. Dessa voro s�ner till Hur, Efratas f�rstf�dde, Bet-Lehems fader.
4	5	Och Ashur, Tekoas fader, hade tv� hustrur, Helea och Naara.
4	6	Naara f�dde �t honom Ahussam, Hefer, Timeni och ahastariterna. Dessa voro Naaras s�ner.
4	7	Och Heleas s�ner voro Seret, Jishar och Etnan.
4	8	Och Kos f�dde Anub och Hassobeba, s� ock Aharhels, Harums sons, sl�kter.
4	9	Men Jaebes var mer ansedd �n sina br�der; hans moder hade givit honom namnet Jaebes, i det hon sade: �Jag har f�tt honom med sm�rta.�
4	10	Och Jaebes �kallade Israels Gud och sade: �O att du ville v�lsigna mig och utvidga mitt omr�de och l�ta din hand vara med mig! O att du ville avv�nda vad ont �r, s� att jag sluppe att k�nna n�gon sm�rta!� Och Gud l�t det ske, som han beg�rde.
4	11	Och Kelub, Suhas broder, f�dde Mehir; han var Estons fader.
4	12	Och Eston f�dde Bet-Rafa, Pasea och Tehinna, Ir-Nahas' fader. Dessa voro m�nnen fr�n Reka.
4	13	Och Kenas s�ner voro Otniel och Seraja. Otniels s�ner voro Hatat.
4	14	Och Meonotai f�dde Ofra. Och Seraja f�dde Joab, fader till Timmermansdalens sl�kt, ty dessa voro timmerm�n.
4	15	Och Kalebs, Jefunnes sons, s�ner voro Iru, Ela och Naam, s� ock Elas s�ner och Kenas.
4	16	Och Jehallelels s�ner voro Sif och Sifa, Tirja och Asarel.
4	17	Och Esras son var Jeter, vidare Mered, Efer och Jalon. Och kvinnan blev havande och f�dde Mirjam, Sammai och Jisba, Estemoas fader.
4	18	Och hans judiska hustru f�dde Jered, Gedors fader, och Heber, Sokos fader, och Jekutiel, Sanoas fader. Men de andra voro s�ner till Bitja, Faraos dotter, som Mered hade tagit till hustru.
4	19	Och s�ner till Hodias hustru, Nahams syster, voro Kegilas fader, garmiten, och maakatiten Estemoa.
4	20	Och Simons s�ner voro Amnon och Rinna, Ben-Hanan och Tilon. Och Jiseis s�ner voro Sohet och Sohets son.
4	21	S�ner till Sela, Judas son, voro Er, Lekas fader, och Laeda, Maresas fader, och de sl�kter som tillh�rde linnearbetarnas hus, av Asbeas hus,
4	22	vidare Jokim och m�nnen i Koseba samt Joas och Saraf, som blevo herrar �ver Moab, s� ock Jasubi-Lehem. Men detta tillh�r en avl�gsen tid.
4	23	Dessa voro krukmakarna och inv�narna i Netaim och Gedera; de bodde d�r hos konungen och voro i hans arbete.
4	24	Simeons s�ner voro Nemuel och Jamin, Jarib, Sera och Saul.
4	25	Hans son var Sallum; hans son var Mibsam; hans son var Misma.
4	26	Mismas s�ner voro hans son Hammuel, dennes son Sackur och dennes son Simei.
4	27	Och Simei hade sexton s�ner och sex d�ttrar; men hans br�der hade icke m�nga barn. Och deras sl�kt i sin helhet f�r�kade sig icke s� mycket som Juda barn.
4	28	Och de bodde i Beer-Seba, Molada och Hasar-Sual,
4	29	i Bilha, i Esem och i Tolad,
4	30	i Betuel, i Horma och i Siklag,
4	31	i Bet-Markabot, i Hasar-Susim, i Bet-Birei och i Saaraim. Dessa voro deras st�der, till dess att David blev konung.
4	32	Och deras byar voro Etam och Ain, Rimmon, Token och Asan -- fem st�der;
4	33	d�rtill alla deras byar, som l�go runt omkring dessa st�der, �nda till Baal. Dessa voro deras boningsorter; och de hade sitt s�rskilda sl�ktregister.
4	34	Vidare: Mesobab, Jamlek och Josa, Amasjas son,
4	35	och Joel och Jehu, son till Josibja, son till Seraja, son till Asiel,
4	36	och Eljoenai, Jaakoba, Jesohaja, Asaja, Adiel, Jesimiel och Benaja,
4	37	s� ock Sisa, son till Sifei, son till Allon, son till Jedaja, son till Simri son till Semaja.
4	38	Dessa nu n�mnda voro h�vdingar i sina sl�kter, och deras familjer utbredde sig och blevo talrika.
4	39	Och de drogo fram mot Gedor, �nda till �stra sidan av dalen, f�r att s�ka bete f�r sin boskap.
4	40	Och de funno fett och gott bete, och landet hade utrymme nog, och d�r var stilla och lugnt, ty de som f�rut bodde d�r voro hamiter.
4	41	Men dessa som h�r hava blivit upptecknade vid namn kommo i Hiskias, Juda konungs, tid och f�rst�rde deras t�lt och slogo de meiniter som funnos d�r och g�vo dem till spillo, s� att de nu icke mer �ro till, och bosatte sig i deras land; ty d�r fanns bete f�r deras boskap.
4	42	Och av dem, av Simeons barn, drogo fem hundra man till Seirs bergsbygd; och Pelatja, Nearja, Refaja och Ussiel, Jiseis s�ner, stodo i spetsen f�r dem.
4	43	Och de slogo den sista kvarlevan av amalekiterna; sedan bosatte de sig d�r och bo d�r �nnu i dag.
5	1	Och Rubens s�ner, Israels f�rstf�ddes -- han var n�mligen den f�rstf�dde, men d�rf�r att han osk�rade sin faders b�dd, blev hans f�rstf�dslor�tt given �t Josefs, Israels sons, s�ner, dock icke s�, att denne skulle upptagas i sl�ktregistret s�som den f�rstf�dde;
5	2	ty v�l var Juda den m�ktigaste bland sina br�der, och furste blev en av hans avkomlingar, men f�rstf�dslor�tten blev dock Josefs --
5	3	Rubens, Israels f�rstf�ddes, s�ner voro Hanok och Pallu, Hesron och Karmi.
5	4	Joels s�ner voro hans son Semaja, dennes son Gog, dennes son Simei,
5	5	dennes son Mika, dennes son Reaja, dennes son Baal,
5	6	s� ock dennes son Beera, som Tillegat-Pilneeser, konungen i Assyrien, f�rde bort i f�ngenskap; han var h�vding f�r rubeniterna.
5	7	Och hans br�der voro, efter sina sl�kter, n�r de upptecknades i sl�ktregistret efter sin �ttf�ljd: Jegiel, huvudmannen, Sakarja
5	8	och Bela, son till Asas, son till Sema, son till Joel; han bodde i Aroer, och hans boningsplatser n�dde �nda till Nebo och Baal-Meon.
5	9	Och �sterut n�dde hans boningsplatser �nda fram till �knen som str�cker sig ifr�n floden Frat; ty de hade stora boskapshjordar i Gileads land.
5	10	Men i Sauls tid f�rde de krig mot hagariterna, och dessa f�llo f�r deras hand; d� bosatte de sig i deras hyddor utefter hela �stra sidan av Gilead.
5	11	Och Gads barn hade sina boningsplatser gent emot dem i landet Basan �nda till Salka:
5	12	Joel, huvudmannen, och Safam d�rn�st, och vidare Jaanai och Safat i Basan.
5	13	Och deras br�der voro, efter sina familjer, Mikael, Mesullam, Seba, Jorai, Jaekan, Sia och Eber, tillsammans sju.
5	14	Dessa voro s�ner till Abihail, son till Huri, son till Jaroa, son till Gilead, son till Mikael, son till Jesisai, son till Jado, son till Bus.
5	15	Men Ahi, son till Abdiel, son till Guni, var huvudman f�r deras familjer.
5	16	Och de bodde i Gilead i Basan och underlydande orter, s� ock p� alla Sarons utmarker, s� l�ngt de str�ckte sig.
5	17	Alla dessa blevo upptecknade i sl�ktregistret i Jotams, Juda konungs, och i Jerobeams, Israels konungs, tid.
5	18	Rubens barn och gaditerna och ena h�lften av Manasse stam, de av dem, som voro krigsdugliga och buro sk�ld och sv�rd och sp�nde b�ge och voro stridskunniga, utgjorde fyrtiofyra tusen sju hundra sextio stridbara m�n.
5	19	Och de f�rde krig mot hagariterna och mot Jetur, Nafis och Nodab.
5	20	Och seger besk�rdes dem i striden mot dessa, s� att hagariterna och alla som voro med dem blevo givna i deras hand; ty de ropade till Gud under striden, och han b�nh�rde dem, d�rf�r att de f�rtr�stade p� honom.
5	21	Och s�som byte f�rde de bort deras boskapshjordar, femtio tusen kameler, tv� hundra femtio tusen f�r och tv� tusen �snor, s� ock ett hundra tusen m�nniskor.
5	22	Ty m�nga hade fallit slagna, eftersom striden var av Gud. Sedan bosatte de sig i deras land och bodde d�r �nda till f�ngenskapen.
5	23	Halva Manasse stams barn bodde ock d�r i landet, fr�n Basan �nda till Baal-Hermon och Senir och Hermons berg, och de voro talrika.
5	24	Och dessa voro huvudm�n f�r sina familjer: Efer, Jisei, Eliel, Asriel, Jeremia, Hodauja och Jadiel, tappra stridsm�n, namnkunniga m�n, huvudm�n f�r sina familjer.
5	25	Men de blevo otrogna mot sina f�ders Gud, i det att de i trol�s avf�llighet lupo efter de gudar som dyrkades av de folk d�r i landet, som Gud hade f�rgjort f�r dem.
5	26	D� uppv�ckte Israels Gud den assyriske konungen Puls ande och den assyriske konungen Tillegat-Pilnesers ande och l�t folket f�ras bort i f�ngenskap, s�v�l rubeniterna och gaditerna som ena h�lften av Manasse stam, och l�t dem komma till Hala, Habor, Hara och Gosans str�m, d�r de �ro �nnu i dag.
6	1	Levis s�ner voro Gerson, Kehat och Merari.
6	2	Kehats s�ner voro Amram, Jishar, Hebron och Ussiel.
6	3	Amrams barn voro Aron, Mose och Mirjam. Arons s�ner voro Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar.
6	4	Eleasar f�dde Pinehas, Pinehas f�dde Abisua.
6	5	Abisua f�dde Bucki, och Bucki f�dde Ussi.
6	6	Ussi f�dde Seraja, och Seraja f�dde Merajot.
6	7	Merajot f�dde Amarja, och Amarja f�dde Ahitub.
6	8	Ahitub f�dde Sadok, och Sadok f�dde Ahimaas.
6	9	Ahimaas f�dde Asarja, och Asarja f�dde Johanan.
6	10	Johanan f�dde Asarja; det var han som var pr�st i det tempel som Salomo byggde i Jerusalem.
6	11	Asarja f�dde Amarja, och Amarja f�dde Ahitub.
6	12	Ahitub f�dde Sadok, och Sadok f�dde Sallum.
6	13	Sallum f�dde Hilkia, och Hilkia f�dde Asarja.
6	14	Asarja f�dde Seraja, och Seraja f�dde Josadak.
6	15	Men Josadak m�ste g� med i f�ngenskap, n�r HERREN l�t Juda och Jerusalem f�ras bort genom Nebukadnessar.
6	16	Levis s�ner voro Gersom, Kehat och Merari.
6	17	Och dessa voro namnen p� Gersoms s�ner: Libni och Simei.
6	18	Och Kehats s�ner voro Amram, Jishar, Hebron och Ussiel.
6	19	Meraris s�ner voro Maheli och Musi. Dessa voro leviternas sl�kter, efter deras f�der.
6	20	Fr�n Gersom h�rstammade hans son Libni, dennes son Jahat, dennes son Simma,
6	21	dennes son Joa, dennes son Iddo, dennes son Sera, dennes son Jeaterai.
6	22	Kehats s�ner voro hans son Amminadab, dennes son Kora, dennes son Assir,
6	23	dennes son Elkana, dennes son Ebjasaf, dennes son Assir,
6	24	dennes son Tahat, dennes son Uriel, dennes son Ussia och dennes son Saul.
6	25	Elkanas s�ner voro Amasai och Ahimot.
6	26	Hans son var Elkana; hans son var Elkana-Sofai; hans son var Nahat.
6	27	Hans son var Eliab; hans son var Jeroham; hans son var Elkana.
6	28	Och Samuels s�ner voro Vasni, den f�rstf�dde, och Abia.
6	29	Meraris s�ner voro Maheli, dennes son Libni, dennes son Simei, dennes son Ussa,
6	30	dennes son Simea, dennes son Haggia, dennes son Asaja.
6	31	Och dessa voro de som David anst�llde f�r att ombes�rja s�ngen i HERRENS hus, sedan arken hade f�tt en vilostad.
6	32	De gjorde tj�nst inf�r uppenbarelset�ltets tabernakel s�som s�ngare, till dess att Salomo byggde HERRENS hus i Jerusalem; de stodo d�r och f�rr�ttade sin tj�nst, s�som det var f�reskrivet f�r dem.
6	33	Dessa voro de som s� tj�nstgjorde, och dessa voro deras s�ner: Av kehatiternas barn: Heman, s�ngaren, son till Joel, son till Samuel,
6	34	son till Elkana, son till Jeroham, son till Eliel, son till Toa,
6	35	son till Sif, son till Elkana, son till Mahat, son till Amasai,
6	36	son till Elkana, son till Joel, son till Asarja, son till Sefanja,
6	37	son till Tahat, son till Assir, son till Ebjasaf, son till Kora,
6	38	son till Jishar, son till Kehat, son till Levi, son till Israel;
6	39	vidare hans broder Asaf, som hade sin plats p� hans h�gra sida, Asaf, son till Berekja, son till Simea,
6	40	son till Mikael, son till Baaseja, son till Malkia,
6	41	son till Etni, son till Sera, son till Adaja,
6	42	son till Etan, son till Simma, son till Simei,
6	43	son till Jahat, son till Gersom, son till Levi.
6	44	Och deras br�der, Meraris barn stodo p� den v�nstra sidan: Etan son till Kisi, son till Abdi, son till Malluk,
6	45	son till Hasabja, son till Amasja, son till Hilkia,
6	46	son till Amsi, son till Bani, son till Semer,
6	47	son till Maheli, son till Musi, son till Merari, son till Levi.
6	48	Och deras br�der, de �vriga leviterna, hade blivit givna till allt slags tj�nstg�ring vid tabernaklet, Guds hus.
6	49	Men Aron och hans s�ner ombes�rjde offren p� br�nnoffersaltaret och p� r�kelsealtaret, och skulle utf�ra all f�rr�ttning i det allraheligaste och bringa f�rsoning f�r Israel, alldeles s�som Mose, Guds tj�nare, hade bjudit.
6	50	Och dessa voro Arons s�ner: hans son Eleasar, dennes son Pinehas, dennes son Abisua,
6	51	dennes son Bucki, dennes son Ussi, dennes son Seraja,
6	52	dennes son Merajot, dennes son Amarja, dennes son Ahitub,
6	53	dennes son Sadok, dennes son Ahimaas.
6	54	Och dessa voro deras boningsorter, efter deras t�ltl�ger inom deras omr�de: �t Arons s�ner av kehatiternas sl�kt -- ty dem tr�ffade nu lotten --
6	55	�t dem gav man Hebron i Juda land med dess utmarker runt omkring.
6	56	Men �kerjorden och byarna som h�rde till staden gav man �t Kaleb, Jefunnes son.
6	57	�t Arons s�ner gav man allts� frist�derna Hebron och Libna med dess utmarker, vidare Jattir och Estemoa med dess utmarker.
6	58	Hilen med dess utmarker, Debir med dess utmarker,
6	59	Asan med dess utmarker och Bet-Semes med dess utmarker;
6	60	och ur Benjamins stam Geba med dess utmarker, Alemet med dess utmarker och Anatot med dess utmarker, s� att deras st�der tillsammans utgjorde tretton st�der, efter deras sl�kter.
6	61	Och Kehats �vriga barn fingo ur en stamsl�kt, n�mligen den stamhalva som utgjorde ena h�lften av Manasse stam, genom lottkastning tio st�der.
6	62	Gersoms barn �ter fingo, efter sina sl�kter, ur Isaskars stam, ur Asers stam, ur Naftali stam och ur Manasse stam i Basan tretton st�der.
6	63	Meraris barn fingo, efter sina sl�kter, ur Rubens stam, ur Gads stam och ur Sebulons stam genom lottkastning tolv st�der.
6	64	S� g�vo Israels barn �t leviterna dessa st�der med deras utmarker.
6	65	Genom lottkastning g�vo de �t dem ur Juda barns stam, ur Simeons barns stam och ur Benjamins barns stam dessa st�der, som de namng�vo.
6	66	Och bland Kehats barns sl�kter fingo n�gra f�ljande st�der ur Efraims stam s�som sitt omr�de:
6	67	Man gav dem frist�derna Sikem med dess utmarker i Efraims bergsbygd, Geser med dess utmarker,
6	68	Jokmeam med dess utmarker, Bet-Horon med dess utmarker;
6	69	vidare Ajalon med dess utmarker och Gat-Rimmon med dess utmarker;
6	70	och ur ena h�lften av Manasse stam Aner med dess utmarker och Bileam med dess utmarker. Detta tillf�ll Kehats �vriga barns sl�kt.
6	71	Gersoms barn fingo ur den sl�kt som utgjorde ena h�lften av Manasse stam Golan i Basan med dess utmarker och Astarot med dess utmarker;
6	72	och ur Isaskars stam Kedes med dess utmarker, Dobrat med dess utmarker,
6	73	Ramot med dess utmarker och Anem med dess utmarker;
6	74	och ur Asers stam Masal med dess utmarker, Abdon med dess utmarker,
6	75	Hukok med dess utmarker och Rehob med dess utmarker;
6	76	och ur Naftali stam Kedes i Galileen med dess utmarker, Hammon med dess utmarker och Kirjataim med dess utmarker.
6	77	Meraris �vriga barn fingo ur Sebulons stam Rimmono med dess utmarker och Tabor med dess utmarker,
6	78	och p� andra sidan Jordan mitt emot Jeriko, �ster om Jordan, ur Rubens stam Beser i �knen med dess utmarker, Jahas med dess utmarker,
6	79	Kedemot med dess utmarker och Mefaat med dess utmarker;
6	80	och ur Gads stam Ramot i Gilead med dess utmarker, Mahanaim med dess utmarker,
6	81	Hesbon med dess utmarker och Jaeser med dess utmarker.
7	1	Och Isaskars s�ner voro Tola och Pua, Jasib och Simron, tillsammans fyra.
7	2	Tolas s�ner voro Ussi, Refaja, Jeriel, Jamai, Jibsam och Samuel, huvudm�n f�r sina familjer, �ttlingar av Tola, tappra stridsm�n, upptecknade efter sin �ttf�ljd. I Davids tid var deras antal tjugutv� tusen sex hundra.
7	3	Ussis s�ner voro Jisraja, och Jisrajas s�ner voro Mikael, Obadja och Joel samt Jissia, tillhopa fem, allasammans huvudm�n.
7	4	Och med dem f�ljde stridbara h�rskaror, trettiosex tusen man, efter sin �ttf�ljd och sina familjer; ty de hade m�nga hustrur och barn.
7	5	Och deras br�der i alla Isaskars sl�kter voro tappra stridsm�n; �ttiosju tusen utgjorde tillsammans de som voro upptecknade i deras sl�ktregister.
7	6	Benjamins s�ner voro Bela, Beker och Jediael, tillsammans tre.
7	7	Belas s�ner voro Esbon, Ussi, Ussiel, Jerimot och Iri, tillsammans fem, huvudm�n f�r sina familjer, tappra stridsm�n; de som voro upptecknade i deras sl�ktregister utgjorde tjugutv� tusen trettiofyra.
7	8	Bekers s�ner voro Semira, Joas, Elieser, Eljoenai, Omri, Jeremot, Abia, Anatot och Alemet. Alla dessa voro Bekers s�ner.
7	9	De som voro upptecknade i deras sl�ktregister, efter sin �ttf�ljd, efter huvudmannen f�r sina familjer, tappra stridsm�n, utgjorde tjugu tusen tv� hundra.
7	10	Jediaels s�ner voro Bilhan; Bilhans s�ner voro Jeus, Benjamin, Ehud, Kenaana, Setan, Tarsis och Ahisahar.
7	11	Alla dessa voro Jediaels s�ner, upptecknade efter huvudm�nnen f�r sina familjer, tappra stridsm�n, sjutton tusen tv� hundra stridbara krigsm�n.
7	12	Och Suppim och Huppim voro Irs s�ner. -- Men Husim voro Ahers s�ner.
7	13	Naftalis s�ner voro Jahasiel, Guni, Jeser och Sallum, Bilhas s�ner.
7	14	Manasses s�ner voro Asriel, som kvinnan f�dde; hans arameiska bihustru f�dde Makir, Gileads fader.
7	15	Och Makir tog hustru �t Huppim och Suppim. Hans syster hette Maaka. Och den andre hette Selofhad. Och Selofhad hade d�ttrar.
7	16	Och Maaka, Makirs hustru, f�dde en son och gav honom namnet Peres, men hans broder hette Seres. Hans s�ner voro Ulam och Rekem.
7	17	Ulams s�ner voro Bedan. Dessa voro s�ner till Gilead, son till Makir, son till Manasse.
7	18	Och hans syster var Hammoleket; hon f�dde Is-Hod, Abieser och Mahela.
7	19	Och Semidas s�ner voro Ajan, Sekem, Likhi och Aniam.
7	20	Och Efraims s�ner voro Sutela, dennes son Bered, dennes son Tahat, dennes son Eleada, dennes son Tahat,
7	21	dennes son Sabad och dennes son Sutela, s� ock Eser och Elead. Och m�n fr�n Gat, som voro f�dda d�r i landet, dr�pte dem, d�rf�r att de hade dragit ned f�r att taga deras boskapshjordar.
7	22	D� s�rjde Efraim, deras fader, i l�ng tid, och hans br�der kommo f�r att tr�sta honom.
7	23	Och han gick in till sin hustru, och hon blev havande och f�dde en son; och han gav honom namnet Beria, d�rf�r att det hade skett under en olyckstid f�r hans hus.
7	24	Hans dotter var Seera; hon byggde Nedre och �vre Bet-Horon, s� ock Ussen-Seera.
7	25	Och hans son var Refa; hans son var Resef, �vensom Tela; hans son var Tahan.
7	26	Hans son var Laedan; hans son var Ammihud; hans son var Elisama.
7	27	Hans son var Non; hans son var Josua.
7	28	Och deras besittning och deras boningsorter voro Betel med underlydande orter, �sterut Naaran och v�sterut Geser med underlydande orter, vidare Sikem med underlydande orter, �nda till Aja med underlydande orter.
7	29	Men i Manasse barns �go voro Bet-Sean med underlydande orter, Taanak med underlydande orter, Megiddo med underlydande orter, Dor med underlydande orter. H�r bodde nu Josefs, Israels sons, barn.
7	30	Asers s�ner voro Jimna, Jisva, Jisvi och Beria; och deras syster var Sera.
7	31	Berias s�ner voro Heber och Malkiel; han var Birsaits fader.
7	32	Och Heber f�dde Jaflet, Somer och Hotam, s� ock Sua, deras syster.
7	33	Och Jaflets s�ner voro Pasak, Bimhal och Asvat. Dessa voro Jaflets s�ner.
7	34	Semers s�ner voro Ahi och Rohaga, Jaba och Aram.
7	35	Hans broder Helems s�ner voro Sofa, Jimna, Seles och Amal.
7	36	Sofas s�ner voro Sua, Harnefer, Sual, Beri och Jimra,
7	37	Beser, Hod, Samma, Silsa, Jitran och Beera.
7	38	Jeters s�ner voro Jefunne, Pispa och Ara.
7	39	Och Ullas s�ner voro Ara, Hanniel och Risja.
7	40	Alla dessa voro Asers s�ner, huvudm�n f�r sina familjer, utvalda tappra stridsm�n, huvudm�n bland h�vdingarna; och de som voro upptecknade i deras sl�ktregister s�som dugliga till krigstj�nst utgjorde ett antal av tjugusex tusen man.
8	1	Och Benjamin f�dde Bela, sin f�rstf�dde, Asbel, den andre, och Ahara, den tredje,
8	2	Noha, den fj�rde, och Rafa, den femte.
8	3	Bela hade f�ljande s�ner: Addar, Gera, Abihud,
8	4	Abisua, Naaman, Ahoa,
8	5	Gera, Sefufan och Huram.
8	6	Och dessa voro Ehuds s�ner, och de voro familjehuvudm�n f�r dem som bodde i Geba, och som blevo bortf�rda till Manahat,
8	7	dit Gera j�mte Naaman och Ahia f�rde bort dem: han f�dde Ussa och Ahihud.
8	8	Och Saharaim f�dde barn i Moabs land, sedan han hade skilt sig fr�n sina hustrur, Husim och Baara;
8	9	med sin hustru Hodes f�dde han d�r Jobab, Sibja, Mesa, Malkam,
8	10	Jeus, Sakeja och Mirma. Dessa voro hans s�ner, huvudm�n f�r familjer.
8	11	Med Husim hade han f�tt Abitub och Elpaal.
8	12	Och Elpaals s�ner voro Eber, Miseam och Semed. Han var den som byggde Ono och Lod med underlydande orter.
8	13	Beria och Sema -- vilka voro familjehuvudm�n f�r Ajalons inv�nare och f�rjagade Gats inv�nare --
8	14	s� ock Ajo, Sasak och Jeremot.
8	15	Och Sebadja, Arad, Eder,
8	16	Mikael, Jispa och Joha voro Berias s�ner.
8	17	Och Sebadja, Mesullam, Hiski, Heber,
8	18	Jismerai, Jislia och Jobab voro Elpaals s�ner.
8	19	Och Jakim, Sikri, Sabdi,
8	20	Elienai, Silletai, Eliel,
8	21	Adaja, Beraja och Simrat voro Simeis s�ner.
8	22	Och Jispan, Eber, Eliel,
8	23	Abdon, Sikri, Hanan,
8	24	Hananja, Elam, Antotja,
8	25	Jifdeja och Peniel voro Sasaks s�ner.
8	26	Och Samserai, Seharja, Atalja,
8	27	Jaaresja, Elia och Sikri voro Jerohams s�ner.
8	28	Dessa vore huvudman f�r familjer, huvudm�n efter sin �ttf�ljd; de bodde i Jerusalem.
8	29	I Gibeon bodde Gibeons fader, vilkens hustru hette Maaka.
8	30	Och hans f�rstf�dde son var Abdon; vidare Sur, Kis, Baal, Nadab,
8	31	Gedor, Ajo och Seker.
8	32	Men Miklot f�dde Simea. Ocks� dessa bodde j�mte sina br�der i Jerusalem, gent emot sina br�der.
8	33	Och Ner f�dde Kis, Kis f�dde Saul, och Saul f�dde Jonatan, Malki-Sua, Abinadab och Esbaal.
8	34	Jonatans son var Merib-Baal, och Merib-Baal f�dde Mika.
8	35	Mikas s�ner voro Piton, Melek, Taarea och Ahas.
8	36	Ahas f�dde Joadda, Joadda f�dde Alemet, Asmavet och Simri, och Simri f�dde Mosa.
8	37	Mosa f�dde Binea. Hans son var Rafa; hans son var Eleasa; hans son var Asel.
8	38	Och Asel hade sex s�ner, och dessa hette Asrikam, Bokeru, Ismael, Searja, Obadja och Hanan. Alla dessa voro Asels s�ner.
8	39	Och hans broder Eseks s�ner voro Ulam, hans f�rstf�dde, Jeus, den andre, och Elifelet, den tredje.
8	40	Och Ulams s�ner voro tappra stridsm�n, som voro skickliga i att sp�nna b�ge; och de hade m�nga s�ner och sons�ner: ett hundra femtio. Alla dessa voro av Benjamins barn
9	1	Och hela Israel blev upptecknat i sl�ktregister, och de finnas uppskrivna i boken om Israels konungar. Och Juda f�rdes i f�ngenskap bort till Babel f�r sin otrohets skull.
9	2	Men de f�rra inv�narna som bodde d�r de hade sin arvsbesittning, i sina st�der, utgjordes av vanliga israeliter, pr�ster, leviter och tempeltr�lar.
9	3	I Jerusalem bodde en del av Juda barn, av Benjamins barn och av Efraims och Manasse barn, n�mligen:
9	4	Utai, son till Ammihud, son till Omri, son till Imri, son till Bani, av Peres', Judas sons, barn;
9	5	av siloniterna Asaja, den f�rstf�dde, och hans s�ner;
9	6	av Seras barn Jeguel och deras broder, sex hundra nittio;
9	7	av Benjamins barn Sallu, son till Mesullam, son till Hodauja, son till Hassenua,
9	8	vidare Jibneja, Jerohams son, och Ela, son till Ussi, son till Mikri, och Mesullam, son till Sefatja, son till Reguel, son till Jibneja,
9	9	s� ock deras br�der, efter deras �ttf�ljd, nio hundra femtiosex. Alla dessa m�n voro huvudm�n f�r familjer, var och en f�r sin familj.
9	10	Och av pr�sterna: Jedaja, Jojarib och Jakin,
9	11	vidare Asarja, son till Hilkia, son till Mesullam, son till Sadok, son till Merajot, son till Ahitub, fursten i Guds hus,
9	12	vidare Adaja, son till Jeroham, son till Pashur, son till Malkia, vidare Maasai, son till Adiel, son till Jasera, son till Mesullam, son till Mesillemit, son till Immer,
9	13	s� ock deras br�der, huvudm�n f�r sina familjer, ett tusen sju hundra sextio, dugande m�n i de sysslor som h�rde till tj�nstg�ringen i Guds hus.
9	14	Och av leviterna: Semaja, som till Hassub, son till Asrikam, son till Hasabja, av Meraris barn,
9	15	vidare Bakbackar, Heres och Galal, s� ock Mattanja, son till Mika, son till Sikri, son till Asaf,
9	16	vidare Obadja, son till Semaja, son till Galal, son till Jedutun, s� ock Berekja, son till Asa, son till Elkana, som bodde i netofatiternas byar.
9	17	Och d�rrvaktarna: Sallum, Ackub, Talmon och Ahiman med sina br�der; men Sallum var huvudmannen.
9	18	Och �nda till nu g�ra de tj�nst vid Konungsporten, p� �stra sidan. Dessa voro d�rrvaktarna i Levi barns l�ger.
9	19	Men Sallum, son till Kore, son till Ebjasaf, son till Kora, hade j�mte sina br�der, dem som voro av hans familj, koraiterna, till tj�nstg�ringssyssla att h�lla vakt vid t�ltets tr�sklar; deras f�der hade n�mligen i HERRENS l�ger h�llit vakt vid ing�ngen.
9	20	Och Pinehas, Eleasars son, hade f�rut varit furste �ver dem -- med honom vare HERREN!
9	21	Sakarja, Meselemjas son, var d�rrvaktare vid ing�ngen till uppenbarelset�ltet.
9	22	Alla dessa voro utvalda till d�rrvaktare vid tr�sklarna: tv� hundra tolv. De blevo i sina byar upptecknade i sl�ktregistret. David och siaren Samuel hade tillsatt dem att tj�na p� heder och tro.
9	23	De och deras s�ner stodo d�rf�r vid portarna till HERRENS hus, t�lthuset, och h�llo vakt.
9	24	Efter de fyra v�derstrecken hade d�rrvaktarna sina platser: i �ster, v�ster, norr och s�der.
9	25	Och deras br�der, de som fingo bo i sina byar, skulle var sjunde dag, alltid p� samma timme, infinna sig hos dem.
9	26	Ty p� heder och tro voro dessa fyra anst�llda s�som f�rm�n f�r d�rrvaktarna. Detta var nu leviterna. De hade ock uppsikten �ver kamrarna och f�rvaringsrummen i Guds hus.
9	27	Och de vistades om natten runt omkring Guds hus, ty dem �l�g att h�lla vakt, och de skulle �ppna d�rrarna var morgon.
9	28	Somliga av dem hade uppsikten �ver de k�rl som anv�ndes vid tj�nstg�ringen. De buro n�mligen in dem, efter att hava r�knat dem, och buro sedan ut dem, efter att �ter hava r�knat dem.
9	29	Och somliga av dem voro f�rordnade till att hava uppsikten �ver de andra k�rlen, �ver alla andra helgedomens k�rl, s� ock �ver det fina mj�let och vinet och oljan och r�kelsen och de v�lluktande kryddorna.
9	30	Men somliga av pr�sternas s�ner beredde salvan av de v�lluktande kryddorna.
9	31	Och Mattitja, en av leviterna, koraiten Sallums f�rstf�dde, hade p� heder och tro uppsikten �ver bakverket.
9	32	Och somliga av deras br�der, kehatiternas s�ner, hade uppsikten �ver sk�debr�den och skulle tillreda dem f�r var sabbat.
9	33	Men de andra, n�mligen s�ngarna, huvudm�n f�r levitiska familjer, vistades i kamrarna, fria ifr�n annan tj�nstg�ring, ty dag och natt voro de upptagna av sina egna sysslor.
9	34	Dessa voro huvudm�nnen f�r de levitiska familjerna, huvudman efter sin �ttf�ljd; de bodde i Jerusalem.
9	35	I Gibeon bodde Gibeons fader Jeguel, vilkens hustru hette Maaka.
9	36	Och hans f�rstf�dde son var Abdon; vidare Sur, Kis, Baal, Ner, Nadab
9	37	Gedor, Ajo, Sakarja och Miklot.
9	38	Men Miklot f�dde Simeam. Ocks� de bodde j�mte sina br�der i Jerusalem, gent emot sina br�der.
9	39	Och Ner f�dde Kis, Kis f�dde Saul, och Saul f�dde Jonatan, Malki-Sua, Abinadab och Esbaal.
9	40	Jonatans son var Merib-Baal, och Merib-Baal f�dde Mika.
9	41	Mikas s�ner voro Piton, Melek och Taharea.
9	42	Ahas f�dde Jaera, Jaera f�dde Alemet, Asmavet och Simri, och Simri f�dde Mosa.
9	43	Mosa f�dde Binea. Hans son var Refaja; hans son var Eleasa; hans son var Asel.
9	44	Och Asel hade sex s�ner, och dessa hette Asrikam, Bokeru, Ismael, Searja, Obadja och Hanan. Dessa voro Asels s�ner
10	1	Och filist�erna stridde mot Israel; och Israels m�n flydde f�r filist�erna och f�llo slagna p� berget Gilboa.
10	2	Och filist�erna ansatte ivrigt Saul och hans s�ner. Och filist�erna d�dade Jonatan, Abinadab och Malki-Sua, Sauls s�ner.
10	3	N�r d� Saul sj�lv blev h�ftigt anfallen och b�gskyttarna kommo �ver honom, greps han av f�rskr�ckelse f�r skyttarna.
10	4	Och Saul sade till sin vapendragare: �Drag ut ditt sv�rd och genomborra mig d�rmed, s� att icke dessa oomskurna komma och hantera mig sk�ndligt.� Men hans vapendragare ville det icke, ty han fruktade storligen. D� tog Saul sj�lv sv�rdet och st�rtade sig d�rp�.
10	5	Men n�r vapendragaren s�g att Saul var d�d, st�rtade han sig ock p� sitt sv�rd och dog.
10	6	S� dogo d� Saul och hans tre s�ner; och alla som h�rde till hans hus dogo p� samma g�ng.
10	7	Och n�r alla israeliterna i dalen f�rnummo att deras h�r hade flytt, och att Saul och hans s�ner voro d�da, �verg�vo de sina st�der och flydde; sedan kommo filist�erna och bosatte sig i dem.
10	8	Dagen d�refter kommo filist�erna f�r att plundra de slagna och funno d� Saul och hans s�ner, d�r de l�go fallna p� berget Gilboa.
10	9	Och de plundrade honom och togo med sig hans huvud och hans vapen och s�nde dem omkring i filist�ernas land och l�to f�rkunna det glada budskapet f�r sina avgudar och f�r folket.
10	10	Och de lade hans vapen i sitt gudahus, men hans huvudsk�l h�ngde de upp i Dagons tempel.
10	11	Men n�r allt folket i Jabes i Gilead h�rde allt vad filist�erna hade gjort med Saul,
10	12	stodo de upp, alla stridbara m�n, och togo Sauls och hans s�ners lik och f�rde dem till Jabes; och de begrovo deras ben under terebinten i Jabes och fastade s� i sju dagar.
10	13	Detta blev Sauls d�d, d�rf�r att han hade beg�tt otrohet mot HERREN, i det att han icke hade h�llit HERRENS ord, s� ock d�rf�r att han hade fr�gat en ande och s�kt svar hos en s�dan.
10	14	Han hade icke s�kt svar hos HERREN; d�rf�r d�dade HERREN honom. Och sedan �verflyttade han konungad�met p� David, Isais son.
11	1	D� f�rsamlade sig hela Israel till David i Hebron och sade: �Vi �ro ju ditt k�tt och ben.
11	2	Redan f�r l�nge sedan, redan d� Saul �nnu var konung, var det du som var ledare och anf�rare f�r Israel. Och till dig har HERREN, din Gud, sagt: Du skall vara en herde f�r mitt folk Israel, ja, du skall vara en furste �ver mitt folk Israel.�
11	3	N�r s� alla de �ldste i Israel kommo till konungen i Hebron, sl�t David ett f�rbund med dem d�r i Hebron, inf�r HERREN; och sedan smorde de David till konung �ver Israel, i enlighet med HERRENS ord genom Samuel.
11	4	Och David drog med hela Israel till Jerusalem, det �r Jebus; d�r befunno sig jebus�erna, som �nnu bodde kvar i landet.
11	5	Och inv�narna i Jebus sade till David: �Hitin kommer du icke.� Men David intog likv�l Sions borg, det �r Davids stad
11	6	Och David sade: �Vemhelst som f�rst sl�r ihj�l en jebus�, han skall bliva h�vding och anf�rare.� Och Joab, Serujas son, kom f�rst ditupp och blev s� h�vding.
11	7	Sedan tog David sin boning i bergf�stet; d�rf�r kallade man det Davids stad.
11	8	Och han uppf�rde bef�stningsverk runt omkring staden, fr�n Millo och allt omkring; och Joab �terst�llde det �vriga av staden.
11	9	Och David blev allt m�ktigare och m�ktigare, och HERREN Sebaot var med honom
11	10	Och dessa �ro de f�rn�msta bland Davids hj�ltar, vilka g�vo honom kraftig hj�lp att bliva konung, de j�mte hela Israel, och s� skaffade honom konungav�ldet, enligt HERRENS ord ang�ende Israel.
11	11	Detta �r f�rteckningen p� Davids hj�ltar: Jasobeam, son till en hakmonit, den f�rn�mste bland k�mparna, han som sv�ngde sitt spjut �ver tre hundra som hade blivit slagna p� en g�ng.
11	12	Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var en av de tre hj�ltarna.
11	13	Han var med David vid Pas-Dammim, n�r filist�erna d�r hade f�rsamlat sig till strid. Och d�r var ett �kerstycke, fullt med korn. Och folket flydde f�r filist�erna.
11	14	D� st�llde de sig mitt p� �kerstycket och f�rsvarade det och slogo filist�erna; och HERREN l�t dem s� vinna en stor seger.
11	15	En g�ng drogo tre av de trettio f�rn�msta m�nnen ned �ver klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filist�er var l�grad i Refaimsdalen.
11	16	Men David var d� p� borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.
11	17	Och David greps av lystnad och sade: �Ack att n�gon ville giva mig vatten att dricka fr�n brunnen vid Bet-Lehems stadsport!�
11	18	D� br�to de tre sig igenom filist�ernas l�ger och h�mtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men David ville icke dricka det, utan g�t ut det s�som ett drickoffer �t HERREN.
11	19	Han sade n�mligen: �Gud l�te det vara fj�rran ifr�n mig att jag skulle g�ra detta! Skulle jag dricka dessa m�ns blod, som hava v�gat sina liv? Ty med fara f�r sina liv hava de burit det hit.� Och han ville icke dricka det. S�dana ting hade de tre hj�ltarna gjort.
11	20	Absai, Joabs broder, var den f�rn�mste av tre andra; han sv�ngde en g�ng sitt spjut �ver tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.
11	21	Han var dubbelt mer ansedd �n n�gon annan i detta tretal, och han var deras h�vitsman, men upp till de tre f�rsta kom han dock icke.
11	22	Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man fr�n Kabseel; han slog ned de tv� Arielerna i Moab, och det var han som en sn�v�dersdag steg ned och slog ihj�l lejonet i brunnen.
11	23	Han slog ock ned den egyptiske mannen som var s� reslig: fem alnar l�ng. Fast�n egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en v�vbom, gick han ned mot honom, v�pnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptiern hand och dr�pte honom med hans eget spjut.
11	24	S�dana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hj�ltarna.
11	25	Ja, han var mer ansedd �n n�gon av de trettio, men upp till de tre f�rsta kom han icke. Och David satte honom till anf�rare f�r sin livvakt.
11	26	De tappra hj�ltarna voro: Asael, Joabs broder, Elhanan, Dodos son, fr�n Bet-Lehem;
11	27	haroriten Sammot; peloniten Heles;
11	28	tekoaiten Ira, Ickes' son; anatotiten Abieser;
11	29	husatiten Sibbekai; ahoaiten Ilai;
11	30	netofatiten Maherai; netofatiten Heled, Baanas son;
11	31	Itai, Ribais son, fr�n Gibea i Benjamins barns stam; pirgatoniten Benaja;
11	32	Hurai fr�n Gaas' dalar; arabatiten Abiel;
11	33	baharumiten Asmavet; saalboniten Eljaba;
11	34	gisoniten Bene-Hasem; harariten Jonatan, Sages son;
11	35	harariten Ahiam, Sakars son; Elifal, Urs son;
11	36	mekeratiten Hefer; peloniten Ahia;
11	37	Hesro fr�n Karmel; Naarai, Esbais son;
11	38	Joel, broder till Natan; Mibhar, Hagris son;
11	39	ammoniten Selek; berotiten Naherai, vapendragare �t Joab, Serujas son;
11	40	jeteriten Ira; jeteriten Gareb;
11	41	hetiten Uria; Sabad, Alais son;
11	42	rubeniten Adina, Sisas son, en huvudman bland rubeniterna, och j�mte honom trettio andra;
11	43	Hanan, Maakas son, och mitniten Josafat;
11	44	astarotiten Ussia; Sama och Jeguel, aroeriten Hotams s�ner;
11	45	Jediael, Simris son, och hans broder Joha, tisiten;
11	46	Eliel-Hammahavim samt Jeribai och Josauja, Elnaams s�ner, och moabiten Jitma;
11	47	slutligen Eliel, Obed och Jaasiel-Hammesobaja.
12	1	Och dessa voro de som kommo till David i Siklag, medan han �nnu h�ll sig undan f�r Saul, Kis' son; de h�rde till de hj�ltar som bistodo honom under kriget.
12	2	De voro v�pnade med b�ge och skickliga i att, b�de med h�ger och med v�nster hand, slunga stenar och avskjuta pilar fr�n b�gen. Av Sauls stamfr�nder, benjaminiterna, kommo:
12	3	Ahieser, den f�rn�mste, och Joas, gibeatiten Hassemaas s�ner; Jesuel och Pelet, Asmavets s�ner; Beraka; anatotiten Jehu;
12	4	gibeoniten Jismaja, en av de trettio hj�ltarna, anf�rare f�r de trettio; Jeremia; Jahasiel; Johanan; gederatiten Josabad;
12	5	Eleusai; Jerimot; Bealja; Semarja; harufiten Sefatja;
12	6	koraiterna Elkana, Jissia, Asarel, Joeser och Jasobeam;
12	7	Joela och Sebadja, s�ner till Jeroham, av str�vskaran.
12	8	Och av gaditerna avf�llo n�gra och gingo till David i bergf�stet i �knen, tappra m�n, krigsm�n skickliga att strida, rustade med sk�ld och spjut; de hade en uppsyn s�som lejon och voro snabba s�som gaseller p� bergen:
12	9	Eser, den f�rn�mste, Obadja, den andre, Eliab, den tredje,
12	10	Masmanna, den fj�rde, Jeremia, den femte,
12	11	Attai, den sj�tte, Eliel, den sjunde,
12	12	Johanan, den �ttonde, Elsabad, den nionde,
12	13	Jeremia, den tionde, Makbannai, den elfte.
12	14	Dessa h�rde till Gads barn och till de f�rn�msta i h�ren; den ringaste av dem var ensam s� god som hundra, men den ypperste s� god som tusen.
12	15	Dessa voro de som i f�rsta m�naden gingo �ver Jordan, n�r den var full �ver alla sina br�ddar, och som f�rjagade alla dem som bodde i dalarna, �t �ster och �t v�ster.
12	16	Av Benjamins och Juda barn kommo n�gra m�n till David �nda till bergf�stet.
12	17	D� gick David ut emot dem och tog till orda och sade till dem: �Om I kommen till mig i fredlig avsikt och viljen bist� mig, s� �r mitt hj�rta redo till f�rening med eder; men om I kommen f�r att f�rr�da mig �t mina ov�nner, fast�n ingen or�tt �r i mina h�nder, d� m� v�ra f�ders Gud se d�rtill och straffa det.�
12	18	Men Amasai, den f�rn�mste bland de trettio, hade blivit bekl�dd med andekraft, och han sade: �Dina �ro vi, David, och med dig st� vi, du Isais son. Frid vare med dig, frid, och frid vare med dem som bist� dig ty din Gud har bist�tt dig!� Och David tog emot dem och gav dem plats bland de f�rn�msta i sin skara.
12	19	Fr�n Manasse gingo n�gra �ver till David, n�r han med filist�erna drog ut i strid mot Saul, dock fingo de icke bist� dessa; ty n�r filist�ernas h�vdingar hade r�dpl�gat, skickade de bort honom, i det de sade: �Det g�ller huvudet f�r oss, om han g�r �ver till sin herre Saul.
12	20	N�r han d� drog till Siklag, gingo dessa fr�n Manasse �ver till honom: Adna, Josabad, Jediael, Mikael, Josabad, Elihu och Silletai, huvudm�n f�r de �tter som tillh�rde Manasse.
12	21	Dessa bistodo David mot str�vskaran, ty de voro allasammans tappra stridsm�n och blevo h�vitsm�n i h�ren.
12	22	Dag efter dag kommo n�mligen allt flera till David f�r att bist� honom, s� att hans l�ger blev �verm�ttan stort.
12	23	Detta �r de tal som angiva summorna av det v�pnade krigsfolk som kom till David i Hebron, f�r att efter HERRENS befallning flytta Sauls konungamakt �ver p� honom:
12	24	Juda barn, som buro sk�ld och spjut, sex tusen �tta hundra, v�pnade till strid;
12	25	av Simeons barn tappra krigsm�n, sju tusen ett hundra;
12	26	av Levi barn fyra tusen sex hundra;
12	27	d�rtill Jojada, fursten inom Arons sl�kt, och med honom tre tusen sju hundra;
12	28	s� ock Sadok, en tapper yngling, med sin familj, tjugutv� h�vitsm�n;
12	29	av Benjamins barn, Sauls stamfr�nder, tre tusen (ty �nnu vid den tiden h�llo de flesta av dem troget med Sauls hus);
12	30	av Efraims barn tjugu tusen �tta hundra, tappra stridsm�n, namnkunniga m�n i sina familjer;
12	31	av ena h�lften av Manasse stam aderton tusen namngivna m�n, som kommo f�r att g�ra David till konung;
12	32	av Isaskars barn kommo m�n som v�l f�rstodo tidstecknen och ins�go vad Israel borde g�ra, tv� hundra huvudm�n, d�rtill alla deras stamfr�nder under deras bef�l;
12	33	av Sebulon stridbara m�n, rustade till krig med alla slags vapen, femtio tusen, som samlades endr�ktigt;
12	34	av Naftali ett tusen h�vitsm�n, och med dem trettiosju tusen, v�pnade med sk�ld och spjut;
12	35	av daniterna krigsrustade m�n, tjugu�tta tusen sex hundra;
12	36	av Aser stridbara m�n, rustade till krig, fyrtio tusen;
12	37	och fr�n andra sidan Jordan, av rubeniterna, gaditerna och andra h�lften av Manasse stam, ett hundra tjugu tusen, v�pnade med alla slags vapen som brukas vid krigf�ring.
12	38	Alla dessa krigsm�n, ordnade till strid, kommo i sina hj�rtans h�ngivenhet till Hebron f�r att g�ra David till konung �ver hela Israel. Ocks� hela det �vriga Israel var enigt i att g�ra David till konung.
12	39	Och de voro d�r hos David i tre dagar och �to och drucko, ty deras br�der hade f�rsett dem med livsmedel.
12	40	De som bodde n�rmast dem, �nda upp till Isaskar, Sebulon och Naftali, tillf�rde dem ock p� �snor, kameler, mul�snor och oxar livsmedel i myckenhet till f�da: mj�l, fikonkakor och russinkakor, vin och olja, f�kreatur och sm�boskap; ty gl�dje r�dde i Israel.
13	1	Och David r�df�rde sig med �ver- och underh�vitsm�nnen, med alla furstarna.
13	2	Sedan sade David till Israels hela f�rsamling: �Om I s� finnen f�r gott, och om detta �r fr�n HERREN, v�r Gud, s� l�t oss s�nda bud �t alla h�ll till v�ra �vriga br�der i alla Israels lands�ndar, och d�rj�mte till pr�sterna och leviterna i de st�der kring vilka de hava sina utmarker, att de m� f�rsamla sig till oss;
13	3	och l�t oss flytta v�r Guds ark till oss, ty i Sauls tid fr�gade vi icke efter den.�
13	4	Och hela f�rsamlingen svarade att man skulle g�ra s�, ty f�rslaget behagade hela folket.
13	5	S� f�rsamlade d� David hela Israel, fr�n Sihor i Egypten �nda dit d�r v�gen g�r till Hamat, f�r att h�mta Guds ark fr�n Kirjat-Jearim.
13	6	Och David drog med hela Israel upp till Baala, det �r Kirjat-Jearim, som h�r till Juda, f�r att d�rifr�n f�ra upp Guds, HERRENS, ark, hans som tronar p� keruberna, och efter vilken den hade f�tt sitt namn.
13	7	Och de satte Guds ark p� en ny vagn och f�rde den bort ifr�n Abinadabs hus; och Ussa och Ajo k�rde vagnen.
13	8	Och David och hela Israel fr�jdade sig inf�r Gud av all makt, med s�nger och med harpor, psaltare, pukor, cymbaler och trumpeter.
13	9	Men n�r de kommo till Kidonslogen, r�ckte Ussa ut sin hand f�r att fatta I arken, ty oxarna snavade.
13	10	D� uppt�ndes HERRENS vrede mot Ussa, och d�rf�r att han hade r�ckt ut sin hand mot arken, slog han honom, s� att han f�ll ned d�d d�r inf�r Gud.
13	11	Men det gick David h�rt till sinnes att HERREN s� hade brutit ned Ussa; och han kallade det st�llet Peres-Ussa, s�som det heter �nnu i dag.
13	12	Och David betogs av s�dan fruktan f�r Gud p� den dagen, att han sade: �Huru skulle jag t�ras l�ta f�ra Guds ark till mig?�
13	13	D�rf�r l�t David icke flytta in arken till sig i Davids stad, utan l�t s�tta in den i gatiten Obed-Edoms hus.
13	14	Sedan blev Guds ark kvar vid Obed-Edoms hus, d�r den stod i sitt eget hus, i tre m�nader; men HERREN v�lsignade Obed-Edoms hus och allt vad som h�rde honom till.
14	1	Och Hiram, konungen i Tyrus, skickade s�ndebud till David med cedertr�, d�rj�mte ock murare och timmerm�n, f�r att de skulle bygga honom ett hus.
14	2	Och David m�rkte att HERREN hade bef�st honom s�som konung �ver Israel; ty han hade l�tit hans rike bliva �verm�ttan upph�jt, f�r sitt folk Israels skull.
14	3	Och David tog sig �nnu flera hustrur i Jerusalem, och David f�dde �nnu flera s�ner och d�ttrar.
14	4	Dessa �ro namnen p� de s�ner som han fick i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo,
14	5	Jibhar, Elisua, Elpelet,
14	6	Noga, Nefeg, Jafia,
14	7	Elisama, Beeljada och Elifelet.
14	8	Men n�r filist�erna h�rde att David hade blivit smord till konung �ver hela Israel, drogo de allasammans upp f�r att f�nga David. N�r David h�rde detta, drog han ut mot dem.
14	9	D� nu filist�erna hade fallit in i Refaimsdalen och d�r f�retogo plundringst�g,
14	10	fr�gade David Gud: �Skall jag draga upp mot filist�erna? Vill du d� giva dem i min hand?� HERREN svarade honom: �Drag upp; jag vill giva dem i din hand.�
14	11	Och de drogo upp till Baal-Perasim, och d�r slog David dem. D� sade David: �Gud har brutit ned mina fiender genom min hand, likasom en vattenflod bryter ned.� D�rav fick det st�llet namnet Baal-Perasim.
14	12	De l�mnade d�r efter sig sina gudar; och David befallde att dessa skulle br�nnas upp i eld.
14	13	Men filist�erna f�retogo �nnu en g�ng plundringst�g i dalen.
14	14	N�r David d� �ter fr�gade Gud, svarade Gud honom: �Du skall icke draga upp efter dem; du m� kringg� dem p� en omv�g, s� att du kommer �ver dem fr�n det h�ll d�r bakatr�den st�.
14	15	S� snart du sedan h�r ljudet av steg i bakatr�dens toppar, drag d� ut till strid, ty d� har Gud dragit ut framf�r dig till att sl� filist�ernas h�r.�
14	16	David gjorde s�som Gud hade bjudit honom; och de slogo filist�ernas h�r och f�rf�ljde dem fr�n Gibeon �nda till Geser.
14	17	Och ryktet om David gick ut i alla l�nder, och HERREN l�t fruktan f�r honom komma �ver alla folk.
15	1	Och han uppf�rde �t sig hus i Davids stad; sedan beredde han en plats �t Guds ark och slog upp ett t�lt �t den.
15	2	D�rvid befallde David: �Inga andra �n leviterna m� b�ra Guds ark; ty dem har HERREN utvalt till att b�ra Guds ark och till att g�ra tj�nst inf�r honom f�r ev�rdlig tid.�
15	3	Och David f�rsamlade hela Israel till Jerusalem f�r att h�mta HERRENS ark upp till den plats som han hade berett �t den.
15	4	Och David samlade tillhopa Arons barn och leviterna;
15	5	av Kehats barn: Uriel, deras �verste, och hans br�der, ett hundra tjugu;
15	6	av Meraris barn: Asaja, deras �verste, och hans br�der, tv� hundra tjugu;
15	7	av Gersoms barn: Joel, deras �verste, och hans br�der, ett hundra trettio;
15	8	av Elisafans barn: Semaja, deras �verste, och hans br�der, tv� hundra;
15	9	av Hebrons barn: Eliel, deras �verste, och hans br�der, �ttio;
15	10	av Ussiels barn: Amminadab, deras �verste, och hans br�der, ett hundra tolv.
15	11	Och David kallade till sig pr�sterna Sadok och Ebjatar j�mte leviterna Uriel, Asaja, Joel, Semaja, Eliel och Amminadab.
15	12	Och han sade till dem: �I �ren huvudm�n f�r leviternas familjer. Helgen eder tillika med edra br�der, och h�mten s� HERRENS, Israels Guds, ark upp till den plats som jag har berett �t den.
15	13	Ty d�rf�r att I f�rra g�ngen icke voren tillst�des var det som HERREN, v�r Gud, br�t ned en av oss, till straff f�r att vi icke s�kte honom s�, som tillb�rligt var.�
15	14	D� helgade pr�sterna och leviterna sig till att h�mta upp HERRENS, Israels Guds, ark.
15	15	Och s�som Mose hade bjudit i enlighet med HERRENS ord, buro nu Levi barn Guds ark med st�nger, som vilade p� deras axlar.
15	16	Och David sade till de �versta bland leviterna att de skulle f�rordna sina br�der s�ngarna till tj�nstg�ring med musikinstrumenter, psaltare, harpor och cymbaler, som de skulle l�ta ljuda, under det att de h�jde gl�djes�ngen.
15	17	Leviterna f�rordnade d� Heman, Joels son, och av hans br�der Asaf, Berekjas son, och av dessas br�der, Meraris barn, Etan, Kusajas son,
15	18	och j�mte dem deras br�der av andra ordningen Sakarja, Ben, Jaasiel, Semiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Benaja, Maaseja, Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom och Jegiel, d�rrvaktarna.
15	19	Och s�ngarna, Heman, Asaf och Etan, skulle sl� kopparcymbaler.
15	20	Sakarja, Asiel, Semiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Maaseja och Benaja skulle spela p� psaltare, till Alam�t.
15	21	Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom, Jegiel och Asasja skulle leda s�ngen med harpor, till Seminit.
15	22	Kenanja, leviternas anf�rare, n�r de buro, skulle undervisa i att b�ra, ty han var kunnig i s�dant.
15	23	Berekja och Elkana skulle vara d�rrvaktare vid arken.
15	24	Sebanja, Josafat, Netanel, Amasai, Sakarja, Benaja och Elieser, pr�sterna, skulle bl�sa i trumpeter framf�r Guds ark. Slutligen skulle Obed-Edom och Jehia vara d�rrvaktare vid arken.
15	25	S� gingo d� David och de �ldste i Israel och �verh�vitsm�nnen �stad f�r att h�mta HERRENS f�rbundsark upp ur Obed-Edoms hus, under jubel.
15	26	Och d� Gud skyddade leviterna som buro HERRENS f�rbundsark, offrade man sju tjurar och sju v�durar.
15	27	D�rvid var David kl�dd i en k�pa av fint linne; s� voro ock alla leviterna som buro arken, s� ock s�ngarna och Kenanja, som anf�rde s�ngarna, n�r de buro. Och d�rj�mte bar David en linne-efod.
15	28	Och hela Israel h�mtade upp HERRENS f�rbundsark under jubel och basuners ljud; och man bl�ste i trumpeter och slog cymbaler och l�t psaltare och harpor ljuda.
15	29	N�r d� HERRENS f�rbundsark kom till Davids stad, blickade Mikal, Sauls dotter, ut genom f�nstret, och d� hon s�g konung David dansa och g�ra sig glad, fick hon f�rakt f�r honom i sitt hj�rta.
16	1	Sedan de hade f�rt Guds ark ditin, st�llde de den i t�ltet som David hade slagit upp �t den, och framburo d�refter br�nnoffer och tackoffer inf�r Guds ansikte.
16	2	N�r David hade offrat br�nnoffret och tackoffret, v�lsignade han folket i HERRENS namn.
16	3	Och �t var och en av alla israeliterna, b�de man och kvinna, gav han en kaka br�d, ett stycke k�tt och en druvkaka.
16	4	Och han f�rordnade vissa leviter till att g�ra tj�nst inf�r HERRENS ark, f�r att de skulle prisa, tacka och lova HERREN, Israels Gud:
16	5	Asaf s�som anf�rare, n�st efter honom Sakarja, och vidare Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med psaltare och harpor; och Asaf skulle sl� cymbaler.
16	6	Men pr�sterna Benaja och Jahasiel skulle best�ndigt st� med sina trumpeter framf�r Guds f�rbundsark.
16	7	P� den dagen var det som David f�rst fastst�llde den ordningen att man genom Asaf och hans br�der skulle tacka HERREN p� detta s�tt:
16	8	�Tacken HERREN, �kallen hans namn, g�ren hans g�rningar kunniga bland folken.
16	9	Sjungen till hans �ra, lovs�gen honom, talen om alla hans under.
16	10	Ber�mmen eder av hans heliga namn; gl�dje sig av hj�rtat de som s�ka HERREN.
16	11	Fr�gen efter HERREN och hans makt, s�ken hans ansikte best�ndigt.
16	12	T�nken p� de underbara verk som han har gjort, p� hans under och hans muns domar,
16	13	I Israels, hans tj�nares, s�d, I Jakobs barn, hans utvalda.
16	14	Han �r HERREN, v�r Gud; �ver hela jorden g� hans domar.
16	15	T�nken evinnerligen p� hans f�rbund, intill tusen sl�kten p� vad han har stadgat,
16	16	p� det f�rbund han sl�t med Abraham och p� hans ed till Isak.
16	17	Han fastst�llde det f�r Jakob till en stadga, f�r Israel till ett evigt f�rbund;
16	18	han sade: '�t dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.'
16	19	D� voren I �nnu en liten hop, I voren ringa och fr�mlingar d�rinne.
16	20	Och de vandrade �stad ifr�n folk till folk ifr�n ett rike bort till ett annat.
16	21	Han tillstadde ingen att g�ra dem skada, han straffade konungar f�r deras skull:
16	22	'Kommen icke vid mina smorda, och g�ren ej mina profeter n�got ont.'
16	23	Sjungen till HERRENS �ra, alla l�nder, b�den gl�dje var dag, f�rkunnen hans fr�lsning.
16	24	F�rt�ljen bland hedningarna hans �ra, bland alla folk hans under.
16	25	Ty stor �r HERREN och h�gt lovad, och fruktansv�rd �r han mer �n alla gudar.
16	26	Ty folkens alla gudar �ro avgudar, men HERREN �r den som har gjort himmelen.
16	27	Majest�t och h�rlighet �ro inf�r hans ansikte, makt och fr�jd i hans boning.
16	28	Given �t HERREN, I folkens sl�kter, given �t HERREN �ra och makt;
16	29	given �t HERREN hans namns �ra, b�ren fram sk�nker och kommen inf�r hans ansikte, tillbedjen HERREN i helig skrud.
16	30	B�ven f�r hans ansikte, alla l�nder; se, jordkretsen st�r fast och vacklar icke.
16	31	Himmelen vare glad, och jorden fr�jde sig, och bland hedningarna s�ge man: 'HERREN �r nu konung!'
16	32	Havet bruse och allt vad d�ri �r, marken gl�dje sig och allt som �r d�rp�;
16	33	ja, d� juble skogens tr�d inf�r HERREN, ty han kommer f�r att d�ma jorden.
16	34	Tacken HERREN, ty han �r god, ty hans n�d varar evinnerligen,
16	35	och s�gen: 'Fr�ls oss, du v�r fr�lsnings Gud, f�rsamla oss och r�dda oss fr�n hedningarna, s� att vi f� prisa ditt heliga namn och ber�mma oss av ditt lov.'
16	36	Lovad vare HERREN, Israels Gud, fr�n evighet till evighet!� Och allt folket sade: �Amen�, och lovade HERREN.
16	37	Och han gav d�r, inf�r HERRENS f�rbundsark, �t Asaf och hans br�der uppdraget att best�ndigt g�ra tj�nst inf�r arken, var dag med de f�r den dagen best�mda sysslorna.
16	38	Men Obed-Edom och deras br�der voro sextio�tta; och Obed-Edom, Jedituns son, och Hosa gjorde han till d�rrvaktare.
16	39	Och pr�sten Sadok och hans br�der, pr�sterna, anst�llde han inf�r HERRENS tabernakel, p� offerh�jden i Gibeon,
16	40	f�r att de best�ndigt skulle offra �t HERREN br�nnoffer p� br�nnoffersaltaret, morgon och afton, och g�ra allt vad som var f�reskrivet i HERRENS lag, den som han hade givit �t Israel;
16	41	och j�mte dem Heman och Jedutun och de �vriga namngivna utvalda, p� det att de skulle tacka HERREN, d�rf�r att hans n�d varar evinnerligen.
16	42	Och hos dessa, n�mligen Heman och Jedutun, f�rvarades trumpeter och cymbaler �t dem som skulle spela, s� ock andra instrumenter som h�rde till gudstj�nsten. Och Jedutuns s�ner gjorde han till d�rrvaktare.
16	43	Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt; men David v�nde om f�r att h�lsa sitt husfolk.
17	1	D� nu David satt i sitt hus, sade han till profeten Natan: �Se, jag bor i ett hus av cedertr�, under det att HERRENS f�rbundsark st�r under ett t�lt.�
17	2	Natan sade till David: �G�r allt vad du har i sinnet; ty Gud �r med dig.�
17	3	Men om natten kom Guds ord till Natan; han sade:
17	4	�G� och s�g till min tj�nare David: S� s�ger HERREN: Icke du skall bygga mig det hus som jag skall bo i.
17	5	Jag har ju icke bott i n�got hus, fr�n den dag d� jag f�rde Israel hitupp �nda till denna dag, utan jag har flyttat ifr�n t�lt till t�lt, ifr�n tabernakel till tabernakel.
17	6	Har jag d� n�gonsin, varhelst jag flyttade omkring med hela Israel, talat och sagt s� till n�gon enda av Israels domare, som jag har f�rordnat till herde f�r mitt folk: 'Varf�r haven I icke byggt mig ett hus av cedertr�?'
17	7	Och nu skall du s�ga s� till min tj�nare David: S� s�ger HERREN Sebaot: Fr�n betesmarken, d�r du f�ljde f�ren, har jag h�mtat dig, f�r att du skulle bliva en furste �ver mitt folk Israel.
17	8	Och jag har varit med dig p� alla dina v�gar och utrotat alla dina fiender f�r dig. Och jag vill g�ra dig ett namn, s�dant som de st�rstes namn p� jorden.
17	9	Jag skall bereda en plats �t mitt folk Israel och plantera det, s� att det f�r bo kvar d�r, utan att vidare bliva oroat. Or�ttf�rdiga m�nniskor skola icke mer f�r�da det, s�som fordom skedde,
17	10	och s�som det har varit allt ifr�n den tid d� jag f�rordnade domare �ver mitt folk Israel; och jag skall kuva alla dina fiender. S� f�rkunnar jag nu f�r dig att HERREN skall bygga ett hus �t dig.
17	11	Ty det skall ske, att n�r din tid �r ute och du g�r till dina f�der skall jag efter dig upph�ja din son, en av dina avkomlingar; och jag skall bef�sta hans konungamakt.
17	12	Han skall bygga ett hus �t mig, och jag skall bef�sta hans tron f�r evig tid.
17	13	Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son; och min n�d skall jag icke l�ta vika ifr�n honom, s�som jag l�t den vika ifr�n din f�retr�dare.
17	14	Jag skall h�lla honom vid makt i mitt hus och i mitt rike f�r evig tid, och hans tron skall vara bef�st f�r evig tid.�
17	15	Alldeles i �verensst�mmelse med dessa ord och med denna syn talade nu Natan till David.
17	16	D� gick konung David in och satte sig ned inf�r HERRENS ansikte och sade: �Vem �r jag, HERRE Gud, och vad �r mitt hus, eftersom du har l�tit mig komma h�rtill?
17	17	Och detta har likv�l synts dig vara f�r litet, o Gud; du har talat ang�ende din tj�nares hus om det som ligger l�ngt fram i tiden. Ja, du har sett till mig p� m�nniskos�tt, for att upph�ja mig, HERRE Gud.
17	18	Vad skall nu David vidare s�ga till dig om den �ra du har bevisat din tj�nare? Du k�nner ju din tj�nare.
17	19	HERRE, f�r din tj�nares skull och efter ditt hj�rta har du gjort allt detta stora och f�rkunnat alla dessa stora ting.
17	20	HERRE, ingen �r dig lik, och ingen Gud finnes utom dig, efter allt vad vi hava h�rt med v�ra �ron.
17	21	Och var finnes p� jorden n�got enda folk som �r likt ditt folk Israel, vilket Gud sj�lv har g�tt �stad att f�rlossa �t sig till ett folk -- f�r att s� g�ra dig ett stort och fruktansv�rt namn, i det att du f�rjagade hedningarna f�r ditt folk, det som du hade f�rlossat ifr�n Egypten?
17	22	Och du har gjort ditt folk Israel till ett folk �t dig f�r evig tid, och du, HERRE, har blivit deras Gud
17	23	S� m� nu, HERRE, vad du har talat om din tj�nare och om hans hus bliva fast f�r evig tid; g�r s�som du har talat.
17	24	D� skall ditt namn anses fast och bliva stort till evig tid, s� att man skall s�ga: 'HERREN Sebaot, Israels Gud, �r Gud �ver Israel.' Och s� skall din tj�nare Davids hus best� inf�r dig.
17	25	Ty du, min Gud, har uppenbarat f�r din tj�nare att du skall bygga honom ett hus; d�rf�r har din tj�nare dristat att bedja inf�r dig.
17	26	Och nu, HERRE, du �r Gud; och d� du har lovat din tj�nare detta goda,
17	27	s� m� du nu ock v�rdigas v�lsigna din tj�nares hus, s� att det f�rbliver evinnerligen inf�r dig. Ty vad du, HERRE, v�lsignar, det �r v�lsignat evinnerligen.�
18	1	En tid h�refter slog David filist�erna och kuvade dem. D�rvid tog han Gat med underlydande orter ur filist�ernas hand.
18	2	Han slog ock moabiterna; s� blevo moabiterna David underd�niga och f�rde till honom sk�nker.
18	3	Likaledes slog David Hadareser, konungen i Soba, vid Hamat, n�r denne hade dragit �stad f�r att bef�sta sitt v�lde vid floden Frat.
18	4	Och David tog ifr�n honom ett tusen vagnar och tog till f�nga sju tusen ryttare och tjugu tusen man fotfolk; och David l�t avsk�ra fotsenorna p� alla vagnsh�starna, utom p� ett hundra h�star, som han skonade.
18	5	N�r sedan aram�erna fr�n Damaskus kommo f�r att hj�lpa Hadareser, konungen i Soba, nedgjorde David tjugutv� tusen man av dem.
18	6	Och David insatte fogdar bland aram�erna i Damaskus; och aram�erna blevo David underd�niga och f�rde till honom sk�nker. S� gav HERREN seger �t David, varhelst han drog fram.
18	7	Och David tog de gyllene sk�ldar som Hadaresers tj�nare hade burit och f�rde dem till Jerusalem.
18	8	Och fr�n Hadaresers st�der Tibhat och Kun tog David koppar i stor myckenhet; d�rav gjorde sedan Salomo kopparhavet, pelarna och koppark�rlen.
18	9	D� nu Tou, konungen i Hamat, h�rde att David hade slagit Hadaresers, konungens i Soba, hela h�r,
18	10	s�nde han sin son Hadoram till konung David f�r att h�lsa honom och lyck�nska honom, d�rf�r att han hade givit sig i strid med Hadareser och slagit honom; ty Hadareser hade varit Tous fiende. Han s�nde ock alla slags k�rl av guld, silver och koppar.
18	11	Ocks� dessa helgade konung David �t HERREN, likasom han hade gjort med det silver och guld han hade hemf�rt fr�n alla andra folk: fr�n edom�erna, moabiterna, Ammons barn, filist�erna och amalekiterna.
18	12	Och sedan Absai, Serujas son, hade slagit edom�erna i Saltdalen, aderton tusen man,
18	13	insatte han fogdar i Edom; och alla edom�er blevo David underd�niga. S� gav HERREN seger �t David, varhelst han drog fram.
18	14	David regerade nu �ver hela Israel; och han skipade lag och r�tt �t allt sitt folk.
18	15	Joab, Serujas son, hade bef�let �ver krigsh�ren, och Josafat, Ahiluds son, var kansler.
18	16	Sadok, Ahitubs son, och Abimelek, Ebjatars son, voro pr�ster, och Sausa var sekreterare.
18	17	Benaja, Jojadas son, hade bef�let �ver keret�erna och pelet�erna; men Davids s�ner voro de f�rn�mste vid konungens sida.
19	1	En tid h�refter dog Nahas, Ammons barns konung, och hans son blev konung efter honom.
19	2	D� sade David: �Jag vill bevisa Hanun, Nahas' son, v�nskap, eftersom hans fader bevisade mig v�nskap.� Och David skickade s�ndebud f�r att tr�sta honom i hans sorg efter fadern. N�r s� Davids tj�nare kommo till Ammons barns land, till Hanun, f�r att tr�sta honom,
19	3	sade Ammons barns furstar till Hanun: �Menar du att David d�rmed att han s�nder tr�stare till dig vill visa dig att han �rar din fader? Nej, f�r att unders�ka och f�rd�rva och bespeja landet hava hans tj�nare kommit till dig.�
19	4	D� tog Hanun Davids tj�nare och l�t raka dem och sk�ra av deras kl�der mitt p�, �nda uppe vid s�tet, och l�t dem s� g�.
19	5	Och man kom och ber�ttade f�r David vad som hade h�nt m�nnen; d� s�nde han bud emot dem, ty m�nnen voro ju mycket van�rade. Och konungen l�t s�ga: �Stannen i Jeriko, till dess edert sk�gg hinner v�xa ut, och kommen s� tillbaka.�
19	6	D� nu Ammons barn ins�go att de hade gjort sig f�rhatliga f�r David, s�nde Hanun och Ammons barn ett tusen talenter silver f�r att leja sig vagnar och ryttare fr�n Aram-Naharaim, fr�n Aram-Maaka och fr�n Soba.
19	7	De lejde sig trettiotv� tusen vagnar, �vensom hj�lp av konungen i Maaka med hans folk; dessa kommo och l�grade sig framf�r Medeba. Ammons barn f�rsamlade sig ock fr�n sina st�der och kommo f�r att strida.
19	8	N�r David h�rde detta, s�nde han �stad Joab med hela h�ren, de tappraste krigarna.
19	9	Och Ammons barn drogo ut och st�llde upp sig till strid vid ing�ngen till staden; men de konungar som hade kommit dit st�llde upp sig f�r sig sj�lva p� f�ltet.
19	10	D� Joab nu s�g att han hade fiender b�de framf�r sig och bakom sig, gjorde han ett urval bland allt Israels utvalda manskap och st�llde sedan upp sig mot aram�erna.
19	11	Men det �vriga folket �verl�mnade han �t sin broder Absai, och dessa fingo st�lla upp sig mot Ammons barn.
19	12	Och han sade: �Om aram�erna bliva mig �verm�ktiga, s� skall du komma mig till hj�lp; och om Ammons barn bliva dig �verm�ktiga, s� vill jag hj�lpa dig.
19	13	Var nu vid gott mod; ja, l�t oss visa mod i striden f�r v�rt folk och f�r v�r Guds st�der. Sedan m� HERREN g�ra vad honom t�ckes.
19	14	D�refter ryckte Joab fram med sitt folk till strid mot aram�erna, och de flydde f�r honom.
19	15	Men n�r Ammons barn s�go att aram�erna flydde, flydde ocks� de f�r hans broder Absai och beg�vo sig in i staden. D� begav sig Joab till Jerusalem.
19	16	D� allts� aram�erna s�go att de hade blivit slagna av Israel, s�nde de bud att de aram�er som bodde p� andra sidan floden skulle rycka ut, anf�rda av Sofak, Hadaresers h�rh�vitsman.
19	17	N�r detta blev ber�ttat f�r David, f�rsamlade han hela Israel och gick �ver Jordan, och d� han kom fram till dem, st�llde han upp sig i slagordning mot dem; och n�r David hade st�llt upp sig till strid mot aram�erna, g�vo dessa sig i strid med honom.
19	18	Men aram�erna flydde undan f�r Israel, och David dr�pte av aram�erna manskapet p� sju tusen vagnar, s� ock fyrtio tusen man fotfolk; h�rh�vitsmannen Sofak d�dade han ock.
19	19	D�, allts� Hadaresers tj�nare s�go att de hade blivit slagna av israeliterna, ingingo de fred med David och blevo honom underd�niga. Efter detta ville aram�erna icke vidare hj�lpa Ammons barn.
20	1	F�ljande �r, vid den tid d� konungarna pl�gade draga i f�lt, t�gade Joab ut med krigsh�ren och h�rjade Ammons barns land, och kom s� och bel�grade Rabba, medan David stannade kvar i Jerusalem. Och Joab intog Rabba och f�rst�rde det.
20	2	Och David tog deras konungs krona fr�n hans huvud, den befanns v�ga en talent guld och var prydd med en dyrbar sten. Den sattes nu p� Davids huvud. Och han f�rde ut byte fr�n staden i stor myckenhet.
20	3	Och folket d�rinne f�rde han ut och s�ndersargade dem med s�gar och tr�skvagnar av j�rn och med bilor. S� gjorde David mot Ammons barns alla st�der. Sedan v�nde David med allt folket tillbaka till Jerusalem.
20	4	D�refter uppstod en strid med filist�erna vid Geser; husatiten Sibbekai slog d� ned Sippai, en av rafa�ernas avkomlingar; s� blevo de kuvade.
20	5	�ter stod en strid med filist�erna; Elhanan, Jaurs son, slog d� ned Lami, gatiten Goljats broder, som hade ett spjut vars skaft liknade en v�vbom.
20	6	�ter stod en strid vid Gat. D�r var en reslig man som hade sex fingrar och sex t�r, tillsammans tjugufyra; han var ock en avkomling av rafa�erna.
20	7	Denne sm�dade Israel; d� blev han nedgjord av Jonatan, son till Simea, Davids broder.
20	8	Dessa voro avkomlingar av rafa�erna i Gat; och de f�llo f�r Davids och hans tj�nares hand.
21	1	Men Satan tr�dde upp mot Israel och uppeggade David till att r�kna Israel.
21	2	D� sade David till Joab och till folkets andra h�vitsman: �G�n �stad och r�knen Israel, fr�n Beer-Seba �nda till Dan, och given mig besked d�rom, s� att jag f�r veta huru m�nga de �ro.�
21	3	Joab svarade: �M� HERREN �n vidare f�r�ka sitt folk hundrafalt. �ro de d� icke, min herre konung, allasammans min herres tj�nare? Varf�r beg�r d� min herre s�dant? Varf�r skulle man d�rmed draga skuld �ver Israel?
21	4	Likv�l blev konungens befallning g�llande, trots Joab. Allts� drog Joab ut och for omkring i hela Israel, och kom s� hem igen till Jerusalem.
21	5	Och Joab uppgav f�r David vilken slutsumma folkr�kningen utvisade: i Israel funnos tillsammans elva hundra tusen sv�rdbev�pnade m�n, och i Juda funnos fyra hundra sjuttio tusen sv�rdbev�pnade man.
21	6	Men Levi och Benjamin hade han icke r�knat j�mte de andra, ty konungens befallning var en styggelse f�r Joab.
21	7	Vad som hade skett misshagade Gud, och han hems�kte Israel.
21	8	D� sade David till Gud: �Jag har syndat storligen d�ri att jag har gjort detta; men tillgiv nu din tj�nares missg�rning, ty jag har handlat mycket d�raktigt.�
21	9	Men HERREN talade till Gad, Davids siare, och sade:
21	10	�G� och tala till David och s�g: S� s�ger HERREN: Tre ting l�gger jag fram f�r dig; v�lj bland dem ut �t dig ett som du vill att jag skall g�ra dig.�
21	11	D� gick Gad in till David och sade till honom: �S� s�ger HERREN:
21	12	Tag vilketdera du vill: antingen hungersn�d i tre �r, eller f�r�delse i tre m�nader genom dina ov�nners anfall, utan att du kan undkomma dina fienders sv�rd, eller HERRENS sv�rd och pest i landet under tre dagar, i det att HERRENS �ngel sprider f�rd�rv inom hela Israels omr�de. Eftersinna nu vilket svar jag skall giva honom som har s�nt mig.�
21	13	David svarade Gad: �Jag �r i stor v�nda. Men l�t mig d� falla i HERRENS hand, ty hans barmh�rtighet �r mycket stor; i m�nniskohand vill jag icke falla.�
21	14	S� l�t d� HERREN pest komma i Israel, s� att sjuttio tusen m�n av Israel f�llo.
21	15	Och Gud s�nde en �ngel mot Jerusalem till att f�rd�rva det. Men n�r denne h�ll p� att f�rd�rva, s�g HERREN d�rtill och �ngrade det onda, s� att han sade till �ngeln, F�rd�rvaren: �Det �r nog; drag nu din hand tillbaka.� Och HERRENS �ngel stod d� vid jebus�en Ornans tr�skplats.
21	16	N�r nu David lyfte upp sina �gon och fick se HERRENS �ngel st�ende mellan jorden och himmelen med ett blottat sv�rd i sin hand, utr�ckt �ver Jerusalem, d� f�llo han och de �ldste, h�ljda i sorgdr�kt, ned p� sina ansikten.
21	17	Och David sade till Gud: �Det var ju jag som befallde att folket skulle r�knas. Det �r d� jag som har syndat och gjort vad ont �r; men dessa, min hjord, vad hava de gjort? HERRE, min Gud, m� din hand v�nda sig mot mig och min faders hus, men icke mot ditt folk, s� att det bliver hems�kt.�
21	18	Men HERRENS �ngel befallde Gad att s�ga till David att David skulle g� �stad och resa ett altare �t HERREN p� jebus�en Ornans tr�skplats.
21	19	Och David gick �stad p� grund av det ord som Gad hade talat i HERRENS namn.
21	20	D� Ornan nu v�nde sig om, fick han se �ngeln; och hans fyra s�ner som voro med honom, g�mde sig. Men Ornan h�ll p� att tr�ska vete.
21	21	Och David kom till Ornan; n�r d� Ornan s�g upp och fick se David, gick han fram ifr�n tr�skplatsen och f�ll ned till jorden p� sitt ansikte f�r David.
21	22	Och David sade till Ornan: �Giv mig den plats d�r du tr�skar din s�d, s� att jag d�r kan bygga ett altare �t HERREN; giv mig den f�r full betalning; och m� s� hems�kelsen upph�ra bland folket.�
21	23	D� sade Ornan till David: �Tag den, och m� sedan min herre konungen g�ra vad honom t�ckes. Se, h�r giver jag dig f�kreaturen till br�nnoffer och tr�skvagnarna till ved och vetet till spisoffer; alltsammans giver jag.�
21	24	Men konung David svarade Ornan: �Nej, jag vill k�pa det f�r full betalning; ty jag vill icke taga �t HERREN det som �r ditt, och offra br�nnoffer som jag har f�tt f�r intet.�
21	25	Och David gav �t Ornan f�r platsen sex hundra siklar guld, i full vikt.
21	26	Och David byggde d�r ett altare �t HERREN och offrade br�nnoffer och tackoffer. Han ropade till HERREN, och han svarade honom med eld fr�n himmelen p� br�nnoffersaltaret.
21	27	Och p� HERRENS befallning stack �ngeln sitt sv�rd tillbaka i skidan.
21	28	D�, n�r David f�rnam att HERREN hade b�nh�rt honom p� jebus�en Ornans tr�skplats, offrade han d�r.
21	29	Men HERRENS tabernakel, som Mose hade l�tit g�ra i �knen, stod j�mte br�nnoffersaltaret, vid den tiden p� offerh�jden i Gibeon.
21	30	Dock v�gade David icke komma inf�r Guds ansikte f�r att s�ka honom; s� f�rskr�ckt var han f�r HERRENS �ngels sv�rd.
22	1	Och David sade: �H�r skall HERREN Guds hus st�, och h�r altaret f�r Israels br�nnoffer.�
22	2	Och David befallde att man skulle samla tillhopa de fr�mlingar som funnos i Israels land; och han anst�llde hantverkare, som skulle hugga ut stenar f�r att d�rmed bygga Guds hus.
22	3	Och David anskaffade j�rn i myckenhet till spikar p� d�rrarna i portarna och till krampor, s� ock koppar i s�dan myckenhet att den icke kunde v�gas,
22	4	och cederbj�lkar i otalig m�ngd; ty sidonierna och tyrierna f�rde cedertr� i myckenhet till David.
22	5	David t�nkte n�mligen: �Min son Salomo �r ung och sp�d, men huset som skall byggas �t HERREN m�ste g�ras �verm�ttan stort, s� att det bliver namnkunnigt och prisat i alla l�nder; jag vill d�rf�r skaffa f�rr�d �t honom.� S� skaffade David f�rr�d i myckenhet f�re sin d�d.
22	6	Och han kallade till sig sin son Salomo och bj�d honom att bygga ett hus �t HERREN, Israels Gud.
22	7	Och David sade till sin son Salomo: �Jag hade sj�lv i sinnet att bygga ett hus �t HERRENS, min Guds, namn.
22	8	Men HERRENS ord kom till mig; han sade: Du har utgjutit blod i myckenhet och f�rt stora krig; du skall icke bygga ett hus �t mitt namn, eftersom du har utgjutit s� mycket blod p� jorden, i min �syn.
22	9	Men se, �t dig skall f�das en son; han skall bliva en frids�ll man, och jag skall l�ta honom f� fred med alla sina fiender runt omkring; ty Salomo skall han heta, och frid och ro skall jag l�ta vila �ver Israel i hans dagar.
22	10	Han skall bygga ett hus �t mitt namn; han skall vara min son, och jag skall vara hans fader. Och jag skall bef�sta hans konungatron �ver Israel f�r evig tid.
22	11	S� vare nu HERREN med dig, min son; m� du bliva lyckosam och f� bygga HERRENS, din Guds, hus, s�som han har lovat om dig.
22	12	M� HERREN allenast giva dig klokhet och f�rst�nd, n�r han s�tter dig till h�rskare �ver Israel, och f�rhj�lpa dig till att h�lla HERRENS, din Guds, lag.
22	13	D� skall du bliva lyckosam, om du h�ller och g�r efter de stadgar och r�tter som HERREN har bjudit Mose att �l�gga Israel. Var frimodig och of�rf�rad; frukta icke och var icke f�rsagd.
22	14	Och se, trots mitt betryck har jag nu anskaffat till HERRENS hus ett hundra tusen talenter guld och tusen g�nger tusen talenter silver, d�rtill av koppar och j�rn mer �n som kan v�gas, ty s� mycket �r det; tr�virke och sten har jag ock anskaffat, och mer m� du sj�lv anskaffa.
22	15	Arbetare har du ock i myckenhet hantverkare, stenhuggare och timmerm�n, och d�rtill allahanda folk som �r kunnigt i allt slags annat arbete.
22	16	P� guldet, silvret, kopparen och j�rnet kan ingen r�kning h�llas. Upp d� och g� till verket; och vare HERREN med dig!�
22	17	D�refter bj�d David alla Israels furstar att de skulle underst�dja hans son Salomo; han sade:
22	18	�HERREN, eder Gud, �r ju med eder och har l�tit eder f� ro p� alla sidor; ty han har givit landets f�rra inbyggare i min hand, och landet har blivit HERREN och hans folk underd�nigt.
22	19	S� v�nden nu edert hj�rta och eder sj�l till att s�ka HERREN, eder Gud; och st�n upp och byggen HERREN Guds helgedom, s� att man kan f�ra HERRENS f�rbundsark och vad annat som h�r till Guds helgedom in i det hus som skall byggas �t HERRENS namn.�
23	1	Och n�r David blev gammal och levnadsm�tt, gjorde han sin son Salomo till konung �ver Israel.
23	2	Och han f�rsamlade alla Israels furstar, s� ock pr�sterna och leviterna.
23	3	Och leviterna blevo r�knade, de n�mligen som voro trettio �r gamla eller d�rut�ver; och deras antal, antalet av alla personer av mank�n, utgjorde trettio�tta tusen.
23	4	�Av dessa�, sade han, �skola tjugufyra tusen f�rest� sysslorna vid HERRENS hus, och sex tusen vara tillsyningsm�n och domare;
23	5	fyra tusen skola vara d�rrvaktare och fyra tusen skola lovsjunga HERREN till de instrumenter som jag har l�tit g�ra f�r lovs�ngen.�
23	6	Och David delade dem i avdelningar efter Levis s�ner, Gerson Kehat och Merari.
23	7	Till gersoniterna h�rde Laedan och Simei.
23	8	Laedans s�ner voro Jehiel, huvudmannen, Setam och Joel, tillsammans tre.
23	9	Simeis s�ner voro Selomot, Hasiel och Haran, tillsammans tre. Dessa voro huvudm�n f�r Laedans familjer.
23	10	Och Simeis s�ner voro Jahat, Sina, Jeus och Beria. Dessa voro Simeis s�ner, tillsammans fyra.
23	11	Jahat var huvudmannen, och Sisa var den andre. Men Jeus och Beria hade icke m�nga barn; d�rf�r fingo de utg�ra allenast en familj, en ordning.
23	12	Kehats s�ner voro Amram, Jishar, Hebron och Ussiel, tillsammans fyra.
23	13	Amrams s�ner voro Aron och Mose. Och Aron blev j�mte sina s�ner f�r ev�rdlig tid avskild till att helgas s�som h�ghelig, till att f�r ev�rdlig tid ant�nda r�kelse inf�r HERREN och g�ra tj�nst inf�r honom och v�lsigna i hans namn.
23	14	Men gudsmannen Moses s�ner r�knades till Levi stam.
23	15	Moses s�ner voro Gersom och Elieser.
23	16	Gersoms s�ner voro Sebuel, huvudmannen.
23	17	Och Eliesers s�ner voro Rehabja, huvudmannen. Elieser hade inga andra s�ner; men Rehabjas s�ner voro �verm�ttan talrika.
23	18	Jishars s�ner voro Selomit, huvudmannen.
23	19	Hebrons s�ner voro Jeria, huvudmannen, Amarja, den andre, Jahasiel, den tredje, och Jekameam, den fj�rde.
23	20	Ussiels s�ner voro Mika, huvudmannen, och Jissia, den andre.
23	21	Meraris s�ner voro Maheli och Musi. Mahelis s�ner voro Eleasar och Kis.
23	22	N�r Eleasar dog, l�mnade han inga s�ner efter sig, utan allenast d�ttrar; men Kis' s�ner, deras fr�nder, togo dessa till hustrur.
23	23	Musis s�ner voro Maheli, Eder och Jeremot, tillsammans tre.
23	24	Dessa voro Levi barn, efter deras familjer, huvudm�nnen f�r familjerna, s� m�nga av dem som inm�nstrades, vart namn r�knat s�rskilt, var person f�r sig, de som kunde f�rr�tta sysslor vid tj�nstg�ringen i HERRENS hus, n�mligen de som voro tjugu �r gamla eller d�rut�ver.
23	25	Ty David sade: �HERREN, Israels Gud, har l�tit sitt folk komma till ro, och han har nu sin boning i Jerusalem till evig tid;
23	26	d�rf�r beh�va icke heller leviterna mer b�ra tabernaklet och alla redskap till tj�nstg�ringen d�rvid.�
23	27	(Enligt ber�ttelsen om Davids sista tid r�knades n�mligen av Levi barn de som voro tjugu �r gamla eller d�rut�ver.)
23	28	De fingo i st�llet sin plats vid Arons s�ners sida f�r tj�nstg�ringen i HERRENS hus, i vad som r�rde f�rg�rdarna och kamrarna och reningen av allt heligt och sysslorna vid tj�nstg�ringen i Guds hus,
23	29	vare sig det g�llde sk�debr�den eller det fina mj�let till spisoffret eller de osyrade tunnkakorna eller pl�tarna eller det hopkn�dade mj�let, eller n�got m�tt och m�l,
23	30	eller att var morgon g�ra tj�nst genom att tacka och lova HERREN, och likaledes var afton,
23	31	eller att offra alla br�nnoffer �t HERREN p� sabbaterna, vid nym�naderna och vid h�gtiderna, till best�mt antal och s�som det var f�reskrivet f�r dem, best�ndigt, inf�r HERRENS ansikte.
23	32	De skulle iakttaga vad som var att iakttaga vid uppenbarelset�ltet och vid det heliga, vad Arons s�ner, deras br�der, hade att iakttaga vid tj�nstg�ringen i HERRENS hus.
24	1	Och Arons s�ner hade f�ljande avdelningar: Arons s�ner voro Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar.
24	2	Men Nadab och Abihu dogo f�re sin fader; och de hade inga s�ner. S� blevo allenast Eleasar och Itamar pr�ster.
24	3	Och David j�mte Sadok, av Eleasars s�ner, och Ahimelek, av Itamars s�ner, indelade dem och best�mde den ordning i vilken de skulle g�ra tj�nst.
24	4	D� nu Eleasars s�ner befunnos hava flera huvudm�n �n Itamars s�ner, indelade man dem s�, att Eleasars s�ner fingo sexton huvudm�n f�r sina familjer och Itamars s�ner �tta huvudm�n f�r sina familjer.
24	5	Man indelade dem genom lottkastning, de f�rra s�v�l som de senare, ty helgedomens furstar och Guds furstar togos b�de av Eleasars s�ner och av Itamars s�ner.
24	6	Och Semaja, Netanels son, sekreteraren, av Levi stam, tecknade upp dem i n�rvaro av konungen, furstarna och pr�sten Sadok och Ahimelek, Ebjatars son, och i n�rvaro av huvudm�nnen f�r pr�sternas och leviternas familjer. Lotterna drogos skiftevis f�r Eleasars och f�r Itamars familjer.
24	7	Den f�rsta lotten f�ll ut f�r Jojarib, den andra f�r Jedaja,
24	8	den tredje f�r Harim, den fj�rde f�r Seorim,
24	9	den femte f�r Malkia, den sj�tte f�r Mijamin,
24	10	den sjunde f�r Hackos, den �ttonde f�r Abia,
24	11	den nionde f�r Jesua, den tionde f�r Sekanja,
24	12	den elfte f�r Eljasib, den tolfte f�r Jakim,
24	13	den trettonde f�r Huppa, den fjortonde f�r Jesebab,
24	14	den femtonde f�r Bilga, den sextonde f�r Immer,
24	15	den sjuttonde f�r Hesir, den adertonde f�r Happisses,
24	16	den nittonde f�r Petaja, den tjugonde f�r Hesekiel,
24	17	den tjuguf�rsta f�r Jakin, den tjuguandra f�r Gamul,
24	18	den tjugutredje for Delaja, den tjugufj�rde f�r Maasja.
24	19	Detta blev den ordning i vilken de skulle g�ra tj�nst, n�r de gingo in i HERRENS hus, s�som det var f�reskrivet f�r dem genom deras fader Aron, i enlighet med vad HERREN, Israels Gud, hade bjudit honom.
24	20	Vad ang�r de �vriga Levi barn, s� h�rde till Amrams barn Subael, till Subaels barn Jedeja,
24	21	till Rehabja, det �r till Rehabjas barn, huvudmannen Jissia,
24	22	till jishariterna Selomot, till Selomots barn Jahat.
24	23	Och benajiter voro Jeria, Amarja, den andre, Jahasiel, den tredje, och Jekameam, den fj�rde.
24	24	Ussiels barn voro Mika; till Mikas barn h�rde Samur.
24	25	Mikas broder var Jissia; till Jissias barn h�rde Sakarja.
24	26	Meraris barn voro Maheli och Musi, Jaasia-Benos s�ner.
24	27	Meraris barn voro dessa av Jaasia-Beno, och vidare Soham, Sackur och Ibri.
24	28	Mahelis son var Eleasar, men denne hade inga s�ner.
24	29	Till Kis, det �r Kis' barn, h�rde Jerameel.
24	30	Men Musis barn voro Maheli, Eder och Jerimot. Dessa voro leviternas barn, efter deras familjer.
24	31	Ocks� dessa kastade lott likas�v�l som deras br�der, Arons s�ner, i n�rvaro av konung David, Sadok, Ahimelek och huvudm�nnen f�r pr�sternas och leviternas familjer, huvudm�nnen f�r familjerna likas�v�l som deras yngsta br�der.
25	1	Och David j�mte h�rh�vitsm�nnen avskilde till tj�nstg�ring Asafs, Hemans och Jedutuns s�ner, som hade profetisk anda till att spela p� harpor, psaltare och cymbaler. Och detta �r f�rteckningen p� dem, p� de m�n som fingo denna tj�nstg�ring till �liggande.
25	2	Av Asafs s�ner: Sackur, Josef, Netanja och Asarela, Asafs s�ner, under ledning av Asaf, som hade profetisk anda till att spela, under konungens ledning.
25	3	Av Jedutun: Jedutuns s�ner Gedalja, Seri, Jesaja, Hasabja och Mattitja, tillsammans sex, med harpor, under ledning av sin fader Jedutun, som hade profetisk anda till att spela tack- och lovs�nger till HERREN.
25	4	Av Heman: Hemans s�ner Buckia, Mattanja, Ussiel, Sebuel och Jerimot, Hananja, Hanani, Eliata, Giddalti och Romamti-Eser, Josbekasa, Malloti, Hotir, Mahasiot.
25	5	Alla dessa voro s�ner till Heman, som var konungens siare, enligt det l�fte Gud hade givit, att han ville upph�ja hans horn; d�rf�r gav Gud Heman fjorton s�ner och tre d�ttrar.
25	6	Alla dessa stodo var och en under sin faders ledning, n�r de utf�rde s�ngen i HERRENS hus till cymbaler, psaltare och harpor och s� gjorde tj�nst i Guds hus; de stodo under konungens, Asafs, Jedutuns och Hemans ledning.
25	7	Och antalet av dem j�mte deras br�der, av dem som hade blivit undervisade i s�ngen till HERREN �ra, alla de d�ri kunniga, utgjorde tv� hundra �ttio�tta.
25	8	Och de kastade lott om tj�nstg�ringen, alla, den minste likas�v�l som den st�rste, den kunnige j�mte l�rjungen.
25	9	Den f�rsta lotten kom ut f�r Asaf och f�ll p� Josef; den andre blev Gedalja, han sj�lv med sina br�der och s�ner, tillsammans tolv;
25	10	den tredje blev Sackur, med sin s�ner och br�der, tillsammans tolv
25	11	den fj�rde lotten kom ut f�r Jisri, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	12	den femte blev Netanja, med sina s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	13	den sj�tte blev Buckia, med sina s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	14	den sjunde blev Jesarela, med sina s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	15	den �ttonde blev Jesaja, med sin s�ner och br�der, tillsammans tolv
25	16	den nionde blev Mattanja, med sina s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	17	den tionde blev Simei, med sina s�ner och br�der, tillsammans tolv
25	18	den elfte blev Asarel, med sin s�ner och br�der, tillsammans tolv
25	19	den tolfte lotten kom ut f�r Hasabja, med hans s�ner och br�der tillsammans tolv;
25	20	den trettonde blev Subael, med sina s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	21	den fjortonde blev Mattitja, med sina s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	22	den femtonde lotten kom ut f�r Jeremot, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	23	den sextonde f�r Hananja, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	24	den sjuttonde f�r Josbekasa, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	25	den adertonde f�r Hanani, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	26	den nittonde f�r Malloti, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	27	den tjugonde f�r Elijata, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	28	den tjuguf�rsta f�r Hotir, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	29	den tjuguandra f�r Giddalti, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	30	den tjugutredje f�r Mahasiot, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv;
25	31	den tjugufj�rde f�r Romamti-Eser, med hans s�ner och br�der, tillsammans tolv.
26	1	Vad ang�r d�rrvaktarnas avdelningar, s� h�rde till koraiterna Meselemja, Kores son, av Asafs barn.
26	2	Och Meselemja hade s�ner: Sakarja var den f�rstf�dde, Jediael den andre, Sebadja den tredje, Jatniel den fj�rde,
26	3	Elam den femte, Johanan den sj�tte, Eljoenai den sjunde.
26	4	Och Obed-Edom hade s�ner: Semaja var den f�rstf�dde, Josabad den andre, Joa den tredje, Sakar den fj�rde, Netanel den femte,
26	5	Ammiel den sj�tte, Isaskar den sjunde, Peulletai den �ttonde; ty Gud hade v�lsignat honom.
26	6	�t hans son Semaja f�ddes ock s�ner, som blevo furstar inom sin familj, ty de voro dugande m�n.
26	7	Semajas s�ner voro Otni, Refael och Obed, Elsabad och hans br�der, dugliga m�n, Elihu och Semakja.
26	8	Alla dessa h�rde till Obed-Edoms avkomlingar, de sj�lva och deras s�ner och br�der, dugliga och kraftfulla m�n i tj�nsten, tillsammans sextiotv� avkomlingar av Obed-Edom.
26	9	Meselemja hade ock s�ner och br�der, dugliga m�n, tillsammans aderton.
26	10	Och Hosa, av Meraris barn, hade s�ner: Simri var huvudmannen, ty visserligen var han icke f�rstf�dd, men hans fader insatte honom till huvudman;
26	11	Hilkia var den andre, Tebalja den tredje, Sakarja den fj�rde. Hosas s�ner och br�der voro tillsammans tretton.
26	12	Dessa avdelningar av d�rrvaktarna, n�mligen dessa deras huvudm�n, fingo nu, likas�v�l som deras br�der, sina �ligganden f�r att g�ra tj�nst i HERRENS hus.
26	13	Och om var port kastade de lott, den minste s�v�l som den st�rste, efter sina familjer.
26	14	Den lott som angav �ster f�ll d� p� Selemja; och f�r hans son Sakarja, en r�dklok man, kastade man lott, och f�r honom kom ut den lott som angav norr;
26	15	f�r Obed-Edom den lott som angav s�der, under det att hans s�ner fingo p� sin del f�rr�dshuset;
26	16	f�r Suppim och f�r Hosa den lott som angav platsen v�sterut, vid Salleketporten, d�r v�gen h�jer sig upp�t, det ena vaktst�llet invid det andra.
26	17	�sterut voro sex leviter, norrut fyra f�r var dag, s�derut fyra f�r var dag, och vid f�rr�dshuset tv� i s�nder;
26	18	vid Parbar v�sterut voro fyra vid v�gen och tv� vid sj�lva Parbar.
26	19	Dessa voro d�rrvaktarnas avdelningar, av koraiternas barn och av Meraris barn.
26	20	Och av leviterna hade Ahia uppsikten �ver Guds hus skatter och v�rden om de f�rr�d som utgjordes av vad som hade blivit helgat �t HERREN.
26	21	Laedans barn, n�mligen gersoniternas barn av Laedans sl�kt, huvudmannen f�r gersoniten Laedans familj, jehieliterna,
26	22	det �r jehieliternas barn, Setam och hans broder Joel, hade uppsikten �ver skatterna i HERRENS hus.
26	23	Vad ang�r amramiterna, jishariterna, hebroniterna och ossieliterna,
26	24	s� var Sebuel, son till Gersom, son till Mose, �veruppsyningsman �ver skatterna.
26	25	Och hans br�der av Eliesers sl�kt voro dennes son Rehabja, dennes son Jesaja, dennes son Joram, dennes son Sikri och dennes son Selomot.
26	26	Denne Selomot och hans br�der hade uppsikten �ver alla f�rr�d som utgjordes av vad som hade blivit helgat �t HERREN av konung David, s� ock av huvudm�nnen f�r familjerna, �vensom av �ver- och underh�vitsm�nnen och av h�rh�vitsm�nnen.
26	27	Fr�n krigen och av bytet hade de helgat detta f�r att h�lla HERRENS hus vid makt;
26	28	likaledes allt vad siaren Samuel och Saul, Kis' son, och Abner, Ners son, och Joab, Serujas son, hade helgat -- korteligen, var och en som helgade n�got l�mnade det under Selomits och hans br�ders v�rd.
26	29	Av jishariterna togos Kenanja och hans s�ner till de v�rldsliga sysslorna i Israel, till att vara tillsyningsm�n och domare.
26	30	Av hebroniterna togos Hasabja och hans br�der, dugliga m�n, ett tusen sju hundra, till �mbetsf�rvaltningen i Israel p� andra sidan Jordan, p� v�stra sidan, till alla slags sysslor �t HERREN och till konungens tj�nst.
26	31	F�r hebroniterna var Jeria huvudman, f�r hebroniterna efter deras �ttf�ljd och familjer. (I Davids fyrtionde regerings�r anst�lldes unders�kning r�rande dem; och bland dem funnos d� dugande m�n i Jaeser i Gilead.)
26	32	Hans br�der, dugliga m�n, vore tv� tusen sju hundra, huvudm�n f�r familjer. Dem satte konung David �ver rubeniterna, gaditerna och ena h�lften av Manasse stam, f�r att ombes�rja alla Guds och konungens angel�genheter.
27	1	Och detta �r f�rteckningen p� Israels barn, efter deras antal med huvudm�nnen f�r deras familjer och med �ver- och underh�vitsm�nnen och med deras tillsyningsm�n vilka tj�nade konungen i allt som r�rde krigsfolkets avdelningar, vilka avdelningar kommo och avgingo skiftevis f�r var och en av �rets alla m�nader, var avdelning tjugufyra tusen man stark.
27	2	�ver den f�rsta avdelningen, den som tj�nstgjorde under f�rsta m�naden, hade Jasobeam, Sabdiels son, bef�let. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	3	Han h�rde till Peres' barn och var huvudanf�rare f�r alla h�rh�vitsm�n som tj�nstgjorde under f�rsta m�naden.
27	4	�ver den andra m�nadens avdelning hade ahoaiten Dodai bef�let, det var hans avdelning; d�r var ock fursten Miklot. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	5	Den tredje h�rh�vitsmannen, den som tj�nstgjorde under tredje m�naden, var Benaja, pr�sten Jojadas son, s�som huvudanf�rare. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	6	Denne Benaja var en hj�lte bland de trettio och hade bef�let �ver de trettio. Och vid hans avdelning var hans son Ammisabad.
27	7	Den fj�rde, den som tj�nstgjorde under fj�rde m�naden, var Asael, Joabs broder, och efter honom hans son Sebadja. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen
27	8	Den femte, den som tj�nstgjorde under femte m�naden, var h�vitsmannen Samhut, jisraiten. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	9	Den sj�tte, den som tj�nstgjorde under sj�tte m�naden, var tekoaiten Ira, Ickes' son. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	10	Den sjunde, den som tj�nstgjorde under sjunde m�naden, var peloniten Heles, av Efraims barn. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	11	Den �ttonde, den som tj�nstgjorde under �ttonde m�naden, var husatiten Sibbekai, som h�rde till seraiterna. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	12	Den nionde, den som tj�nstgjorde under nionde m�naden, var anatotiten Abieser, som h�rde till benjaminiterna. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	13	Den tionde, den som tj�nstgjorde under tionde m�naden, var netofatiten Maherai, som h�rde till seraiterna. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	14	Den elfte, den som tj�nstgjorde under elfte m�naden, var pirgatoniten Benaja, av Efraims barn. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	15	Den tolfte, den som tj�nstgjorde under tolfte m�naden, var netofatiten Heldai, som h�rde till Otniels sl�kt. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.
27	16	Och Israels stamh�vdingar voro dessa: furste f�r rubeniterna var Elieser, Sikris son; f�r simeoniterna Sefatja, Maakas son;
27	17	f�r Levi Hasabja, Kemuels son; f�r Arons sl�kt Sadok;
27	18	f�r Juda Elihu, en av Davids br�der; f�r Isaskar Omri, Mikaels son;
27	19	f�r Sebulon Jismaja, Obadjas son; f�r Naftali Jerimot, Asriels son;
27	20	f�r Efraims barn Hosea, Asasjas son; f�r ena h�lften av Manasse stam Joel, Pedajas son;
27	21	f�r andra h�lften av Manasse, den i Gilead, Jiddo, Sakarjas son; f�r Benjamin Jaasiel, Abners son;
27	22	f�r Dan Asarel, Jerohams son. Dessa voro Israels stamh�vdingar.
27	23	Men David tog i f�rteckningen icke upp dem som voro under tjugu �r, ty HERREN hade lovat att han ville f�r�ka Israel s�som stj�rnorna p� himmelen.
27	24	Joab, Serujas son, begynte r�kningen, men fullbordade den icke, ty genom den kom f�rt�rnelse �ver Israel; och antalet togs icke upp i n�gon f�rteckning i konung Davids kr�nika.
27	25	Uppsikten �ver konungens skatter hade Asmavet, Adiels son; �ver f�rr�den p� f�lten, i st�derna och byarna och f�stningstornen Jonatan, Ussias son;
27	26	�ver dem som arbetade p� f�ltet med jordbruket Esri, Kelubs son;
27	27	�ver ving�rdarna ramatiten Simei; �ver de vinf�rr�d som man hade samlat i ving�rdarna sifmiten Sabdi;
27	28	�ver olivplanteringarna och mullb�rsfikontr�den i L�glandet gaderiten Baal-Hanan; �ver oljef�rr�den Joas.
27	29	�ver de f�kreatur som betade i Saron saroniten Sitrai, och �ver f�kreaturen i dalarna Safat, Adlais son;
27	30	�ver kamelerna ismaeliten Obil; �ver �sninnorna meronotiten Jedeja;
27	31	�ver sm�boskapen hagariten Jasis. Alla dessa voro uppsyningsm�n �ver konung Davids �godelar.
27	32	Men Jonatan, Davids farbroder, var r�dgivare; han var en f�rst�ndig och skriftl�rd man. Jehiel, Hakmonis son, var anst�lld hos konungens s�ner.
27	33	Ahitofel var konungens r�dgivare, och arkiten Husai var konungens v�n.
27	34	Efter Ahitofel kom Jojada, Benajas son, och Ebjatar. Och Joab var konungens h�rh�vitsman.
28	1	Och David f�rsamlade till Jerusalem alla Israels h�vdingar, stamh�vdingarna och h�ravdelningarnas h�vitsm�n, dem som voro i konungens tj�nst, och �ver- och underh�vitsm�nnen och uppsyningsm�nnen �ver alla konungens och hans s�ners �godelar och boskap, s� ock hovm�nnen och hj�ltarna och alla tappra stridsm�n.
28	2	Och konung David stod upp fr�n sin plats och sade: �H�ren mig, mina br�der och mitt folk. Jag hade sj�lv i sinnet att bygga ett hus till vilostad f�r HERRENS f�rbundsark och f�r v�r Guds fotapall, och jag hade skaffat f�rr�d till byggnadsverket.
28	3	Men Gud sade till mig: 'Du skall icke bygga ett hus �t mitt namn, ty du �r en krigsman och har utgjutit blod.'
28	4	Dock utvalde HERREN, Israels Gud mig ur hela min faders hus till att vara konung �ver Israel ev�rdligen. Ty Juda utvalde han till furste, och i Juda hus min faders hus, och bland min faders s�ner hade han behag till mig, s� att han gjorde mig till konung �ver hela Israel.
28	5	Och bland alla mina s�ner -- ty HERREN har givit mig m�nga s�ner -- utvalde han min son Salomo till att sitta p� HERRENS konungatron och h�rska �ver Israel.
28	6	Och han sade till mig: 'Din son Salomo �r den som skall bygga mitt hus och mina f�rg�rdar; ty honom har jag utvalt till min son, och jag skall vara hans fader.
28	7	Och jag skall bef�sta hans konungamakt f�r evigt, om han �r st�ndaktig i att g�ra efter mina bud och r�tter, s�som han nu g�r.'
28	8	Och nu s�ger jag inf�r hela Israel, HERRENS f�rsamling, och inf�r v�r Gud, som h�r det: H�llen och akten p� alla HERRENS, eder Guds, bud, s� att I f�n besitta det goda landet och l�mna det s�som arv �t edra barn efter eder till ev�rdlig tid.
28	9	Och du, min son Salomo, m� l�ra k�nna din faders Gud och tj�na honom med h�ngivet hj�rta och med villig sj�l; ty HERREN rannsakar alla hj�rtan och f�rst�r alla upps�t och tankar. Om du s�ker honom, s� l�ter han sig finnas av dig, men om du �vergiver honom, d� f�rkastar han dig evinnerligen.
28	10	S� se nu till; ty HERREN har utvalt dig att bygga ett hus till helgedomen. Var frimodig och g� till verket.�
28	11	Och David gav �t sin son Salomo en m�nsterbild av f�rhuset och tempelbyggnaderna, och av f�rr�dskamrarna, de �vre salarna och de inre rummen, och av n�dastolens boning;
28	12	vidare en m�nsterbild av allt som han hade t�nkt ut i sitt sinne r�rande f�rg�rdarna till HERRENS hus, och r�rande alla kamrarna runt omkring f�r Guds hus' skatter och f�r de f�rr�d som utgjordes av vad som hade blivit helgat �t HERREN;
28	13	vidare f�reskrifter r�rande pr�sternas och leviternas avdelningar och alla sysslor som skulle f�rekomma vid tj�nstg�ringen i HERRENS hus, och r�rande alla k�rl som skulle anv�ndas vid tj�nstg�ringen i HERRENS hus,
28	14	och r�rande guldet, med uppgift p� den vikt i guld, som kom p� vart s�rskilt k�rl till tj�nstg�ringen, och r�rande alla k�rl av silver, med uppgift p� den vikt som kom p� vart s�rskilt k�rl till tj�nstg�ringen.
28	15	Och han angav vikten p� de gyllene ljusstakarna med tillh�rande lampor av guld, med uppgift p� vikten i var s�rskild ljusstake med dess lampor, s� ock r�rande silverljusstakarna, med uppgift p� vikten i var ljusstake med dess lampor, alltefter beskaffenheten av den tj�nstf�rr�ttning vid vilken ljusstaken skulle anv�ndas;
28	16	likaledes r�rande vikten p� guldet till sk�debr�dsborden, vart bord f�r sig, och r�rande silvret till silverborden.
28	17	Och han gav honom f�reskrifter r�rande gafflarna och sk�larna och kannorna av rent guld, och r�rande de gyllene b�garna, med uppgift p� vikten i var s�rskild b�gare, och r�rande silverb�garna, med uppgift p� vikten i var s�rskild b�gare;
28	18	likas� r�rande r�kelsealtaret av rent guld, med uppgift p� vikten; s� ock en m�nsterbild av vagnen, de gyllene keruberna, som skulle breda ut sina vingar och �vert�cka HERRENS f�rbundsark.
28	19	�Om alltsammans�, sade han, �har HERREN undervisat mig genom en skrift av sin hand, om allt som skall utf�ras enligt m�nsterbilden.�
28	20	Och David sade till sin son Salomo: �Var frimodig och of�rf�rad och g� till verket; frukta icke och var icke f�rsagd. Ty HERREN Gud, min Gud, skall vara med dig. Han skall icke l�mna dig och icke �vergiva dig, till dess att allt som skall utf�ras f�r tj�nstg�ringen i HERRENS hus har blivit fullbordat.
28	21	Och se, h�r �ro pr�sternas och leviternas avdelningar, som skola f�rr�tta allt slags tj�nst i Guds hus. Och till allt som skall utf�ras har du hos dig allahanda villigt folk, utrustat med vishet till allt slags arbete; d�rj�mte �ro h�vdingarna och allt folket redo till allt vad du befaller.�
29	1	Och konung David sade till hela f�rsamlingen: �Min son Salomo den ende som Gud har utvalt, �r ung och sp�d, och arbetet �r stort, ty denna borg �r icke avsedd f�r en m�nniska, utan f�r HERREN Gud.
29	2	D�rf�r har jag, s� vitt jag har f�rm�tt, f�r min Guds hus anskaffat guld till det som skall vara av guld, silver till det som skall vara av silver, koppar till det som skall vara av koppar, j�rn till det som skall vara av j�rn, och tr� till det som skall vara av tr�, dessutom onyxstenar och andra infattningsstenar, svartgl�nsande och brokiga stenar, korteligen, alla slags dyrbara stenar, s� ock marmor i myckenhet.
29	3	Och d�rj�mte, eftersom jag har min Guds hus k�rt, giver jag nu vad jag sj�lv �ger i guld och silver till min Guds hus, ut�ver allt vad jag f�rut har anskaffat f�r det heliga huset:
29	4	tre tusen talenter guld, guld fr�n Ofir, och sju tusen talenter renat silver till att d�rmed �verdraga byggnadernas v�ggar,
29	5	till att g�ra av guld vad som skall vara av guld, och till att g�ra av silver vad som skall vara av silver, ja, till allt slags arbete som utf�res av konstn�rer. Vill d� n�gon annan nu i dag frivilligt fylla sin hand med g�vor �t HERREN?�
29	6	D� kommo frivilligt familjeh�vdingarna och Israels stamh�vdingar, s� ock �ver- och underh�vitsm�nnen och tillika uppsyningsm�nnen �ver konungens arbeten,
29	7	och de g�vo till arbetet p� Guds hus fem tusen talenter guld, tio tusen dariker, tio tusen talenter silver, aderton tusen talenter koppar och ett hundra tusen talenter j�rn.
29	8	Och var och en som hade �dla stenar i sin �go gav dem till skatten i HERRENS hus, under gersoniten Jehiels v�rd.
29	9	D� gladde sig folket �ver deras frivilliga g�vor, ty av h�ngivet hj�rta buro de fram sina frivilliga g�vor �t HERREN; konung David gladde sig ock h�geligen.
29	10	Och David lovade HERREN inf�r hela f�rsamlingen; David sade: �Lovad vare du, HERRE, v�r fader Israels Gud, fr�n evighet till evighet!
29	11	Dig, HERRE, tillh�r storhet och makt och h�rlighet och glans och majest�t, ja, allt vad i himmelen och p� jorden �r. Ditt, o HERRE, �r riket, och du har upph�jt dig till ett huvud �ver allt.
29	12	Rikedom och �ra komma fr�n dig, du r�der �ver allt, och i din hand �r kraft och makt; det st�r i din hand att g�ra vad som helst stort och starkt.
29	13	S� tacka vi dig nu, v�r Gud, och lova ditt h�rliga namn.
29	14	Ty vad �r v�l jag, och vad �r mitt folk, att vi sj�lva skulle f�rm� att giva s�dana frivilliga g�vor? Nej, fr�n dig kommer allt, och ur din hand hava vi givit det �t dig.
29	15	Ty vi �ro fr�mlingar hos dig och g�ster s�som alla v�ra f�der; s�som en skugga �ro v�ra dagar p� jorden, och intet �r h�r att lita p�.
29	16	HERRE, v�r Gud, alla dessa h�vor som vi hava anskaffat f�r att bygga dig ett hus �t ditt heliga namn -- fr�n din hand hava de kommit, och ditt �r alltsammans.
29	17	Och jag vet, min Gud, att du pr�var hj�rtat och har behag till vad r�tt �r. Med r�ttsinnigt hj�rta har jag burit fram alla dessa frivilliga g�vor; och nu har jag ock sett med gl�dje huru ditt folk, som st�r har, har burit fram �t dig sina frivilliga g�vor.
29	18	HERRE, Abrahams, Isaks och Israels, v�ra f�ders, Gud, l�t evinnerligen ditt folks hj�rtas h�g och tankar vara redo till s�dant, och v�nd deras hj�rtan till dig.
29	19	Och giv min son Salomo ett h�ngivet hj�rta, s� att han h�ller dina bud, dina vittnesb�rd och dina stadgar, och utf�r allt detta och bygger denna borg, vartill jag har skaffat f�rr�d.�
29	20	D�refter sade David till hela f�rsamlingen: �Loven HERREN, eder Gud.� D� lovade hela f�rsamlingen HERREN, sina f�ders Gud, och de bugade sig och f�llo ned f�r HERREN och f�r konungen.
29	21	Och dagen efter denna dag slaktade de slaktoffer �t HERREN och offrade br�nnoffer �t HERREN: tusen tjurar, tusen v�durar och tusen lamm med tillh�rande drickoffer, d�rtill slaktoffer i myckenhet f�r hela Israel.
29	22	Och de �to och drucko inf�r HERRENS ansikte p� den dagen med stor gl�dje. Och de gjorde f�r andra g�ngen Salomo, Davids son, till konung; de smorde honom till en HERRENS furste, och Sadok till pr�st.
29	23	Och s� satt Salomo p� HERRENS tron s�som konung efter sin fader David, och han blev lyckosam; och hela Israel lydde honom.
29	24	Och alla h�vdingarna och hj�ltarna och d�rj�mte alla konung Davids s�ner underkastade sig konung Salomo.
29	25	Och HERREN gjorde Salomo �verm�ttan stor inf�r hela Israel, och l�t hans konungsliga h�rlighet bliva st�rre �n n�gons som f�re honom hade varit konung �ver Israel.
29	26	Men David, Isais son, hade regerat �ver hela Israel.
29	27	Den tid han regerade �ver Israel var fyrtio �r; i Hebron regerade han i sju �r, och i Jerusalem regerade han i trettiotre �r.
29	28	Och han dog i en god �lder, m�tt p� att leva och m�tt p� rikedom och �ra. Och hans son Salomo blev konung efter honom.
29	29	Och vad som �r att s�ga om konung David, om hans f�rsta tid s�v�l som om hans sista, det finnes upptecknat i siaren Samuels kr�nika, i profeten Natans kr�nika och i siaren Gads kr�nika,
29	30	tillika med hela hans regering och hans bedrifter och de skickelser som �vergingo honom och Israel och alla andra l�nder och riken.

Multilingual Scriptures

(Compare books in 2 different language versions of your choice)

Comparison Search:

Free Search: